Åtal för penningtvättsupplägg med falska inkomstuppgifter

Brottsmisstankarna rör främst grova penningtvättsbrott, grova bokföringsbrott, grova skattebrott och näringspenningtvätt, grovt brott. Dessutom omfattar åtalen grova bidragsbrott och grova bedrägerier. Det framgår av ett pressmeddelande.

Det misstänkta brottsupplägget har skett systematiskt och på storskalig nivå under åren 2019 – 2022. Utredningen har bedrivits i samarbete mellan EBM och Skatteverkets brottsutredande enhet (SBE). Åtalen är första delen av åtal i en myndighetsgemensam insats mot falska inkomstuppgifter och penningtvätt med koppling till kriminella nätverk.

– Vi ser att användningen av falska individuppgifter har ökat inom den organiserade brottsligheten. Det är ett systemhotande fenomen som kriminella bland annat använder för att lura våra välfärds- och kreditsystem på felaktiga utbetalningar, säger kammaråklagare Daniel Larson vid EBM i Göteborg i en skriftlig kommentar.

Dessutom har falska inkomstuppgifter använts som ett led i penningtvätt och efterföljande bidragsbrott och kreditbedrägerier.

– Brottsvinster i kontanter kan genom brottsupplägget omsättas till löneutbetalningar via bank till personer som vi misstänker enbart har skenanställningar. De som har kontanter att tvätta kan ofta kopplas till organiserad brottslighet, till exempel kriminella nätverk som säljer narkotika. De falska inkomstuppgifterna ger sken av en laglig inkomst och i nästa steg används de för att få felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem och skaffa sig krediter genom kreditbedrägerier – krediter som sedan betalas av med brottspengar, säger Daniel Larson.

Över 33 miljoner kronor misstänks ha tvättats genom flera aktiebolag som bedöms ha fungerat som skenarbetsgivare. Bolagen har sammanlagt rapporterat in över 25 miljoner kronor i falska löneredovisningar till Skatteverket för personer med skenanställningar.

– Det är viktigt att använda myndigheternas gemensamma kraft och verktyg att bekämpa denna typ av systemhotande brottslighet. Jag påstår i åtalen att brottsligheten varit ägnad att rubba tilliten till skatte- och kreditsystem och vill att domstolen prövar detta som en försvårande omständighet, säger Daniel Larson.

I åtalen har förverkandeyrkanden om över 18 miljoner kronor framställts av åklagaren. Tillgångar för mångmiljonbelopp har säkrats från misstänkta personer i samband med flertalet tillslag inom ramen för insatsen. Det begärs också i åtalen att flera personer ska få långa näringsförbud, totalt 70 år.

– Vi har haft ett tillgångsinriktat fokus i utredningen och försökt säkra så mycket som möjligt av egendomar som vi bedömt kommer från brott eller annars ska tillfalla staten. Det handlar om fastigheter, kontanter, bankmedel, kryptovaluta, guldföremål, klockor och andra lyxvaror. Brott ska inte löna sig, säger Daniel Larson.

Ärendet ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, Operativa rådet. Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan, samt flera andra myndigheter inom satsningen har bidragit i insatsen som letts av EBM.

Som en följd av insatsen har Skatteverkets kontrollverksamhet framförallt i Göteborg och Sundsvall utfört en stor mängd skatteutredningar mot både bolag och personer samt lämnat in flera brottsanmälningar gällande skattebrott, bokföringsbrott med mera. Försäkringskassan har utfört kontrollutredningar och lämnat in flera brottsanmälningar för bidragsbrott. Kronofogden har bidragit bland annat genom att verkställa domstolens beslut om kvarstader i syfte att säkra tillgångar inför den slutliga prövningen i målet.

– Detta är bara en första del av åtal som förväntas till följd av denna insats. Vi kommer fortsätta att jobba på med övriga utredningar, målsättningen är att alla som har begått brott ska lagföras och att vi ska återställa skadan brottsupplägget orsakat samt förverka brottsvinsterna krona för krona, säger Daniel Larson