Allraförsvaret till motattack

Allra Pension svarar nu på överklagandet av den friande Allra-domen från i januari. Bolaget är så kallad intervenient i målet och står för en viktig del av försvaret när det gäller den åtalade transaktionen med Oak Capital och två investmentbanker 2012.

I en inlaga till Svea Hovrätt framför bolaget, genom ombuden från Gernandt & Danielsson, en lång rad kritiska synpunkter på Ekobrottsmyndighetens och Pensionsmyndighetens skriftliga handlingar till hovrätten.

”Klart är … att åklagaren riktar ovanlig och förvånande kritik mot tingsrättens kompetens, kunskaper och handläggning”, skriver bolaget.

Allra Pension hävdar att åklagare Thomas Hertz på en rad punkter misstolkat eller förvrängt vad som utspelade sig under förhandlingen i Stockholms tingsrätt och vad som konstaterades i domen. Allra-bolaget skriver om ”ett felaktigt eller vilseledande återgivande av vad som faktiskt förevarit i tingsrätten” och ”försök att skapa förvirring” och tillägger:

”Det kan vidare noteras att åklagaren genomgående gör påståenden om bevisningen, utredningen i målet och vad som var respektive inte var visat som på det stora hela är felaktiga.”

”Många resonemang är svåra att följa antingen språkligt eller intellektuellt och ibland i båda avseendena.”

”Det här understryker vikten av att hovrätten i frågor där åklagare Hertz påstår något om ett dokuments innehåll själv läser originaltexten. Beskrivningarna av dokumentens innehåll är i flera fall inte rättvisande, utan ägnade att leda till felaktiga slutsatser.”

Allra Pension visar genom flera exempel och citat från förhandlingen i tingsrätten att åklagarsidan inte kan kritisera domstolen för att den faktiskt dömt på de påståenden och det bevismaterial som förts fram. Ansvarsbördan för att gärningsbeskrivningen är korrekt utformad och stöds av bevisning ligger vare sig på försvararsidan eller hos domstolen, konstaterar bolaget:

”Om tingsrätten (och därmed även försvarssidan) mot förmodan inte skulle ha uppfattat gärningsbeskrivningen på det sätt som åklagaren hade önskat så är detta alltså hursomhelst en konsekvens av åklagarens egen bristfälliga gärningsbeskrivning och processföring. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga att det inte räcker att åklagaren själv är av uppfattningen att hans talan är klar och begriplig.”

Allra exemplifierar med ett citat från Thomas Hertz i den nyligen publicerade dokumentärfilmen om Allra på SVT. Åklagaren resonerar där om priset för Oak Capitals tjänster som han menar är överprissatta och frågar sig: ”Är det här rimligt? Kan mannen på gatan acceptera det?”. Allra menar att denna hållning genomsyrat åklagarens argumentation även i domstol. Det skulle kunna vara en förklaring till att det saknas bevisning om felprissättningen.

”Marknadsmässighet är inte en normativ fråga utan en empirisk. Det handlar om fakta. Marknadsmässighet är nämligen kort och gott det som faktiskt sker på marknaden, inte vad som borde ske. Det är med ett annat ord en sakfråga. Svaret fastställs genom bevisning om faktiska transaktioner på den aktuella marknaden. Inte genom att gissa vad ’mannen på gatan’ kan tänkas acceptera”, skriver bolaget.

Allra menar att försvaret har lagt fram bevisning som visar att transaktionerna helt följt rådande marknadspraxis vilket förklarade tingsrättens friande dom.

”Tingsrätten har helt korrekt bedömt att frågan om marknadsmässighet och huruvida skaderekvisitet i trolöshetsbestämmelsen är uppfyllt är sakfrågor som tarvar bevisning. Då åklagaren inte åberopade någon bevisning i denna del ledde det till att åklagarens åtal följaktligen föll redan av det skälet”, skriver Allra.

Allra Pension motsätter sig kravet på att hovrätten förordnar en så kallad särskild ledamot som ska stötta domstolen i bedömningen av de frågor som är aktuella. Enligt bolaget går det endast att tolka bevisningen i målet så att det blir en friande dom oavsett sammansättning.

”Det är upp till åklagaren att lägga fram sådan bevisning för rätten att värdera och vill han åberopa sakkunnigbevisning är ju också det möjligt. Han kan inte kringgå detta genom att få in en särskild ledamot i förhoppningen om att denne genom sina privata kunskaper eventuellt skulle kunna tillföra bevisning som åklagaren inte har funnit och som inte redovisas för de tilltalade.”

Försvaret pekar på en alternativ förklaring till varför åklagarsidan begärt en utökad rätt:

”Det kan ifrågasättas om åklagarens begäran inte i själva verket har ett annat syfte. Den framstår nämligen snarast som ett led i en medial perspektivförskjutning. Begäran leder osökt in på det numera välkända (och felaktiga) narrativet att domstolarna inte skulle vara kapabla att begripa vissa mål (typiskt sett de mål som åklagarmyndigheten förlorar). Därmed ska man bortförklara en i media redan intecknad seger med att det var domstolarna som inte förstod alternativt inte ’tog hjälp’, när det i själva verket var en helt korrekt utgång i sak och sedvanliga bevis- och rättsfrågor. 

Allra Pension menar att kritiken mot åklagarsidans argumentation även spiller över på Pensionsmyndighetens eget överklagade. Även här tas exempel upp på misstolkningar. Det gäller bland annat försöket att kritisera försvarets sakkunnigutlåtande utifrån att detta tar upp transaktioner som inte är jämförbara med de åtalade affärerna. Enligt Allra är detta bara lösa påståenden:

”Det kan noteras att varken Pensionsmyndigheten eller åklagaren fört någon empirisk bevisning alls”, skriver bolaget.

När det gäller Pensionsmyndighetens nya expertvittne, den tidigare Nordea-chefen Henrik Käll, går Allra Pension inte in i sak utan konstaterar bara att det går att ifrågasätta om hans utlåtande uppfyller rättegångsbalkens krav. Allra har framfört liknande kritik mot motpartens expertutlåtanden även inför tingsrättsförhandlingen.

”Många av de synpunkter som Allra Pension framförde mot sakkunnigutlåtandena i tingsrätten gör sig gällande även i fråga om Källs utlåtande. Då sådana brister även kan hanteras genom bevisvärderingen, och då hovrätten i brottmål torde ansvara ex officio för att sakkunnigutlåtanden uppfyller de krav som följer av rättegångsbalken (i vart fall om de ska kunna läggas till grund för en bedömning till nackdel för en tilltalad) framställs inte nu något formellt yrkande om avvisning av Källs sakkunnigutlåtande. Allra Pension är dock av uppfattningen att inte heller detta sakkunnigutlåtande uppfyller rättegångsbalkens krav på sakkunnigutlåtanden”, skriver bolaget.