Allra-åklagarens smocka mot tingsrätten

Insatserna i den infekterade Allra-processen höjdes ytterligare på fredagen då kammaråklagare Thomas Hertz valde att överklaga den friande domen från Stockholms tingsrätt. Åklagaren vill att hovrätten ska pröva målet i sin helhet.

Överklagandeskriften är på 17 sidor fördelat på två delar (bortsett från bevisuppräkningen). Thomas Hertz skriver själv att överklagan är ovanligt utförlig då han anser att tingsrätten på en rad punkter gjort allvarliga misstag. Han påstår att hela grunden till den friande domen bygger på att tingsrätten prövat fel omständigheter:

”Tingsrätten har prövat omständigheter som inte omfattats av åtalen – att grunden för påståendena om mutbrott och trolöshetsbrott utgörs av en bedömning av marknadsvärde hos värdepapper och aktier – och dessutom gjort felaktiga bedömningar av dessa omständigheter”.

Slutsatsen blir därför att ”tingsrätten har gjort felaktiga rättsliga bedömningar av innebörden av rekvisiten i bestämmelserna om mutbrott, trolöshetsbrott och bokföringsbrott.”

Vidare anför Thomas Hertz att:
”Av tingsrättens domskäl framgår inte om det skett en prövning av påståendena om mutbrott och trolöshet som de framställts i gärningsbeskrivningarna och under förhandlingen.” 

Och:
”Utöver vad som angivits ovan har tingsrätten i domskälen gett uttryck för sådana missuppfattningar att det kan ifrågasättas om tingsrätten fullt ut tagit till sig vad parterna uppgivit vid förhandlingen eller vad som framgår i den skriftliga bevisningen.”

Åklagaren radar upp ett flertal exempel där han anser sig missuppfattad av domstolen eller där han anser att rätten bedömt det framlagda materialet på fel sätt eller kommit fram till felaktiga slutsatser. Ett exmepel gäller mot vem Svensk Fondservice (senare Allra) har utövat en förtroendeställning.

”Tingsrätten har prövat frågan rörande i förhållande till vem eller vilka som SFS haft en förtroendeställning och inledningsvis konstaterat att SFS haft en förtroendeställning i förhållande till bl.a. fondandelsägarna i SFS-fonderna. Tingsrätten har vidare konstaterat att Pensionsmyndigheten varit fondandelsägare till minst 99% av fondandelarna. Slutligen finner tingsrätten att SFS inte haft en förtroendeställning i förhållande till Pensionsmyndigheten. Dessa tre resonemang går inte ihop”, skriver åklagaren.

Han verkar också anse att tingsrätten gått in på felaktiga värderingsfrågor kring de värdepapper som köpts in:

”Köpet av värdepapperen genom Oak har för SFS-fonderna redan här medfört skada eftersom det pris som betalats för värdepapperen har överstigit det pris som hade behövt betalas till Oak. Mot denna bakgrund saknar det betydelse hur värdepapperen kan värderas.”

Thomas Hertz tycker också att motpartens expertvittne fått för stor tyngd i domen då denne ”saknar annan utbildning av relevans för sina uttalanden än en utbildning till elingenjör”.

”Det kan redan här ifrågasättas om Kapoor har någon sakkunskap i den mening som avses i bestämmelserna om sakkunnigbevisning”, skriver åklagaren.

Thomas Hertz bemöter i överklagan också kritiken från försvarets sida att Pensionsmyndigheten fått ta del av material från en sekretessbelagd förundersökning och använt detta under rättegången. Det är inte korrekt, enligt åklagaren:

”Påståendet om att Pensionsmyndigheten från åklagaren skulle ha fått tillgång till annat material än de tilltalade har haft är felaktigt. Tvärtom har det från åklagarens sida utförligt redogjorts för att det aktuella materialet till och med är ingivet till åklagaren av intervenienten, där två av de tilltalade utgör styrelse, och att alla tilltalade i denna del haft tillgång till exakt samma material som Pensionsmyndigheten.”

Thomas Hertz anser istället att det är försvaret som försökt överlasta förhandlingen med nya inlagor, totalt 4000 sidor har lämnats in enligt överklagan.

”Tingsrätten har inte valt att besluta att förhandlingen skulle ställas in eller att det skulle föreligga hinder för fortsatt förhandling trots den omfattande nya bevisning som givits in.”

När det gäller åklagarens bevisning åberopas till stora delar samma material som i tingsrätten. Åklagaren överlåter till hovrätten om en särskild sakkunnig ska anlitas för att bedöma åtalspunkten som gäller bokföringsbrott. Förslaget är att Eva Törning på Grant Thornton i så fall kallas in.

Åklagaren är heller inte nöjd med att Allra Pensions ombud från Gernandt & Danielsson tilläts få så stort utrymme under förhandlingen i tingsrätten och flaggar för att frågan måste prövas inför en hovrättsförhandling:

”Om fråga uppkommer i vilken mån SFS (numera Allra Pension AB) ska tillåtas intervenera även i hovrätten bör åklagaren få tillfälle att yttra sig. Såsom huvudförhandlingen genomfördes i tingsrätten – där SFS bland annat inledde med att hålla gemensam sakframställan för samtliga tilltalade – har SFS i praktiken intervenerat i brottmålet.”

Även Pensionsmyndigheten har möjlighet att överklaga domen. Hittills är det inte känt vad beslutet blir. Myndighetens pressavdelning avböjde tidigare på fredagen att kommentera Allra-processen.

– Jag kan konstatera att han gärna utser den sakkunnige som rätten ska utse. Och att han tvivlar på att Svea hovrätt kan ha en egen sammansättning som klarar av att avgöra det här målet, efter att han dömt ut Stockholms tingsrätts möjligheter. I övrigt är det inget nytt utan det här är ju vad han har sagt efter domen. Han åberopar ingen ny bevisning, säger Carl-Johan Malmberg som är en av Alexander Ernstbergers försvarsadvokater.