Advokaterna bekräftar: Ernstberger går till Europadomstolen

Percy Bratt.

Det är Percy Bratt som tillsammans med kollegan advokat Joakim Lundqvist ligger bakom klagomålet. Teamet har arbetat med ärendet under våren och början av sommaren, sedan det stod klart att Högsta domstolen valde att inte meddela prövningstillstånd i slutet på förra året.

– När vi blev tillfrågade om vi ville titta på det här målet ur ett människorättsligt perspektiv så blev i först ganska undrande. Vi hade bilden som de flesta andra att det här var några smarta gossar som hade svindlat pensionsspararna på enorma belopp. Vad fanns det för människorättsfrågor i det här? Men när vi tittade närmare på detaljerna så såg vi att hovrätten har åsidosatt otroligt grundläggande rättigheter när det gäller artikel sex i Europakonventionen – rätten till fair trial, säger Percy Bratt.

Joakim Lundqvist.

Både han och Joakim Lundqvist är övertygade om att den fällande domen är felaktig.

– Vi har en advokatetisk skyldighet att bedöma om det finns en grund för ett klagomål till Europadomstolen och när vi granskade ärendet närmare såg vi snart att det absolut fanns en grund för att göra det. Enligt vår uppfattning så hade Alexander Ernstberger aldrig blivit fälld om man hade gett honom en rättvis rättegång.

Klagomålet till Europadomstolen vilar på tre huvudinvändningar: för det första att hovrättsdomen inte utgår från gärningsbeskrivningen, för det andra att försvarets invändningar och motbevisning inte behandlats korrekt och för det tredje att rätten till partsinsyn, som slagits fast i en kammarrättsdom, inte säkerställdes av hovrätten.

Enligt Bratt och Lundqvist går det inte att komma fram till en fällande dom om man utgår från gärningsbeskrivningen och den bevisning som finns i målet. Därför har hovrätten varit tvungen att delvis avvika från gärningsbeskrivningen för att komma till ett fällande. Den centrala punkten gäller om warrantaffärerna 2012 gjordes till ett överpris eller inte.

– Bevisningen från både åklagarsidan och försvaret var ju oerhört inriktad på att visa om det var ett överpris eller inte, men det betyder egentligen ingenting menar hovrätten. Men när det gäller trolöshetsbrottet så måste det alltid finnas en skada. Om man inte kan konstatera ett överpris då finns det inget brott, säger Percy Bratt.

– På ytan kan det se ut som en fullt rimlig dom. Om man inte känner till de bakomliggande omständigheterna, vilken bevisning som finns, vad som har sagts och inte har sagts, då är domen någon typ av lapptäcke som fungerar. Men i realiteten  är det väldigt stor skillnad mellan vad som framkommer av bevisningen, det som sades under själva rättegången och det som står i domen, säger Joakim Lundqvist.

Ett exempel på ”lapptäcket” är hur hovrätten behandlar de två inblandade investmentbankernas roll liksom hur övriga parter förhåller sig till varandra, exempelvis vem som tog beslut om och faktiskt genomförde de åtalade affärerna.

– Om det hade varit ett överpris måste ju de två emittentbankerna, två av världens största investmentbanker, ha varit med på det och själva sagt att de ska lura pensionsspararna på hundratals miljoner. Detta bemöts inte med ett ord i domen trots att det är en tydlig invändning inte bara mot uppsåtet hos Alexander och övriga men även när det gäller påståendet om en brottsplan. Man kan inte utföra den här typen av brottslighet som de är dömda för utan att bankerna är en central del, säger Joakim Lundqvist.

Ingen från emittentbankerna är hörda i målet, en brist som enligt advokaterna måste falla på åklagarsidan. Men i den efterföljande debatten, där domen beskrevs som en stor framgång av många parter, har denna och flera liknande invändningar fallit platt. Högsta domstolen valde också att inte överpröva domen trots att överklagan dit tog upp flera av de punkter som nu finns med i klagomålet till Europadomstolen.

Precis som med HD är nålsögat att få igenom ett mål till Europadomstolen mycket litet. Klagomålet med ett stort antal bilagor är så här långt endast registrerad hos domstolen. Nästa steg är att domstolen ska bedöma om det finns skäl att pröva fallet, i denna del kan det också ingå att parterna får uttala sig, så ett beslut kan dröja länge än.

Några överdrivna förhoppningar om att klagomålet ska vända den cementerade bilden av Allra-domen hos allmänheten har inte advokaterna. Percy Bratt jämför Allra-fallet med flera tidigare mål där han agerat ombud för klienter som varit föremål för en tuff medial granskning men också rent förakt från allmänheten.

– Alexander och hans medåtalade ligger väldigt illa till i något slags folkopinion. Men mänskliga rättigheter är till även för dem som ingen tycker om. Blir man dömd till enormt kännbara straff på tveksamma eller felaktiga grunder så är de här fair trial-rättigheterna väldigt viktiga.

– Det är hela människorättsjuridikens ratio, att man ska kunna hävda sina mänskliga rättigheter och anser man på goda grunder att de har blivit kränkta så ska man kunna föra sin talan. I ett lite större perspektiv så är det en oerhörd framgång och en viktig rättsutveckling att en enskild individ kan utmana och stämma staten för en kränkning av mänskliga rättigheter, att individen har en möjlighet att utmana staten och säga att så här får det inte gå till, säger Percy Bratt.