”Jag har fått mer stöttning än skit”

I dag har hon 6 000 sparare som följer hennes aktieportfölj på Nordnets sociala investeringsnätverk Shareville. För bara fyra år sedan startade hon aktieportföljen som hon kallar för Framtidsfeministen. Sedan dess har portföljen slagit index med råge med en avkastning om 85 procent (vid intervjutillfället).

– Jag tror på en jämställd framtid och det måste den ju bli för att jag skulle kunna leva. Jag är feminist och i framtiden kommer det vara jämställt, förklarar Sandra Bourbon som skrattar lite åt namnet och menar att det var inget namn som hon har suttit och klurat på länge.  

– Nu går det inte att göra om. Ingen vet ju vad jag heter, de kallar mig Framtidsfeministen.

Hon heter Sandra Bourbon och är i dag 34 år gammal. Hon har ett tydligt mål inför 40-årsdagen.

– Jag sparar halva min lön för min ambition är att bli ekonomisk fri när jag är 40 år, inte ekonomiskt oberoende med tio porschar på uppfarten utan jag vill äga min egen tid och ha en aktieportfölj som täcker min månadskostnad.

Sandra Bourbon startade sin resa på Ekerö utanför Stockholm där hon växte upp med mamma Christina som var vd och pappa Håkan som jobbade med IT samt lillebror Ludvig.

På Ekerö spenderade hon sin tid i stallet tillsammans med sin mamma medan pappa och lillebror hellre satt framför datorerna.

Att hamna i finansbranschen, handla på börsen, luncha med börs-vd:ar och bankfolk samt hålla föreläsningar var inget som fanns på kartan när sandra Bourbon var ung. 

Då var det hästarna, ridning och tävlingarna på hoppbanorna som lockade. När hon gick ut gymnasiet var hon hos elitryttarna Peder Fredricsson och Lisen Bratt  för att utveckla sig inom ridsporten och hopptävlingarna.

– Men detta är en materialsport, man behöver ha tio riktigt bra hästar. Jag hade bara en. Jag kom på när jag var där att det inte fungerade eftersom det kostar väldigt mycket. Mamma och pappa hade inte de pengarna och inte jag heller.

Hon valde att plugga vidare, men visste inte riktigt vad hon skulle välja. Hennes föräldrar hade hintat att teknisk fysik är jättesvårt.

– Det är alltid kul med en utmaning plus att det är väldigt brett och man kan bli i stort sett vad man vill, säger Sandra Bourbon som valde att söka till KTH i Stockholm.

Hon berättar att hon förberedde sig för en väldigt tuff första termin och pluggade hårt inför första tentan och fick högsta betyg , vilket blev ett kvitto på att hon faktiskt skulle kunna klara av utbildningen.

– Jag tror att jag pluggade 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan de tre första åren. Det var riktigt svårt.

En master räckte dock inte. Sandra Bourbon saknade företagsledning och affärsutveckling i sin utbildning, vilket hon tycker är det roligaste.

Hon lade märke till att det endast var 10 procent i klassen på KTH som var kvinnor men tänkte inte så mycket på detta förrän hon några år efter examen fick arbete på advokatbyrån Epsilon, som sedan blev uppköpt av ÅF. Där arbetade hon med teknisk projektledning.

– När jag gick på KTH såg jag att det var färre kvinnor men tänkte ändå att vi har samma möjligheter som alla andra. När jag sedan kommer ut i arbetslivet insåg jag att jag inte hade det. När jag fick se organisationschemat syntes det, svart på vitt, på alla olika nivåer. 

Hon insåg att det endast var 16 procent kvinnor på ledningspositioner och att kvinnorna hade HR- och Controllerpositioner, vilket inte var roller som intresserade henne.

– Jag kände då att jag inte hade någon framtid på detta företag. Jag vill kunna se att jag har samma möjligheter som männen att få en chefsposition.

Hon blev arg och började leta efter forskning för att få bekräftat att det verkligen inte sitter i generna och att kvinnor skulle vara sämre chefer. Hon hittade forskning på att kvinnor är minst lika bra chefer som män och att jämställda bolag är mer lönsamma. Där väcktes idén att påverka den ojämställda världen genom pengar.

– Jag vill påverka med mina pengar. Det är dessa som bestämmer. Jag ville investera i en jämställdhetsfond men det fanns ingen år 2015. Jag hade aldrig investerat direkt i aktier men jag blev tillräckligt sur att jag bestämde mig för att investera i jämställda bolag, säger Sandra Bourbon.

– Det har ju gått jättebra och jag är glad över att jag gjorde detta för fyra år sedan.

Hur har utveckligen varit?
– Mycket bättre än index. 85 procent upp (vid intervjutillfället). Jag investerar bara i svenska bolag. Jag har fem steg i min strategi. Först tittar jag på om bolagen är jämställda. Av börsens 330 bolag är det 50 som är jämställda. Väldigt många faller bort. Jämställdheten räknar jag från ledningen, inte styrelsen. Jag tittar sedan på om bolagen ger utdelning och om de har stabila vinstmarginaler och omsättningstillväxt.

Hon sprider riskerna i 5-6 olika branscher. 

När Nordnet märkte att Sandra Bourbons aktieportfölj väckte uppmärksamhet på Shareville med mängder av följare blev hon inbjuden till ett event där Barbara Steward skulle föreläsa. Sandra Bourbon fick mota bort sin scenskräck och kliva upp i rampljuset för några minuter inför en stor publik. I dag har hon övervunnit rädslan och håller många föreläsningar.

– Nu har det gått flera år och då kan jag vara mer spontan. Jag tyckte inte det var jättekul. Det roligaste är efteråt när folk kommer fram och jag kan diskutera med dem. 

Nu sätter hon upp en kursplattform, investd, där hon som grundare och kursledare hjälper privatsparare att ta kontroll över sin privatekonomi. Hon är även aktiv på sin blogg, Framtidsfeministen, där hon försöker puscha privatpersoner att komma i gång. ”Ibland behöver man någon att hålla i handen”, menar hon.

Har du haft någon att hålla i handen?
– Jag har fått mer stöttning än skit. Det finns många coola börs-vd:ar som bjuder in mig på frukost, bara med dem. Det finns också många kvinnor som brinner för samma sak som mig och som hjälper mig med kontakter, hur man kan tänka.

Hon berättar hur hon, 2015, kontaktade Spiltan fonder för att hon ville att de skulle sätta upp en jämställdhetsfond. Svaret var dock att det inte rätt läge då. Sedan dess har hon dock haft kontakt med Spiltan Fonders marknadsansvarige, Niklas Larsson, och får fortfarande råd av honom.

– Jag har fått så mycket så jag försöker ge tillbaka. Jag har några som jag försöker hjälpa.

För ett par veckor sedan lanserade Sandra Bourbon i samarbete med Patricia ”Tradingmamman” Hjärtner även en daytradingkurs. Tanken är att ha 10-15 kurser nischade kurser inom privatekonomi där hon och andra lär ut på ett enkelt och pedagogiskt sätt utan ”de mystiska bankorden”. Hon berättar om ett mejl hon fick från en bankman precis i starten av hennes karriär. Han rättade hennes språk i Facebookinlägget och menade att ”han aldrig skulle kunna prata med sina kunder på det sättet”.

– Jag frågade om han förstod vad jag menade, vilket han gjorde. Jag försöker parata med ett språk som man förstår. Efter några år hör han av sig igen och frågar om jag kan komma till hans bank och kolla över bankens fonder. Först är jag en nobody och flera år senare vill han ha råd av mig. Då kommer han inte ihåg att han har kommenterat på min Facebook.

– Jag var mer nyfiken än långsint. Det var jättebra att jag gick dit.

Sandra Bourbon berättar om den amerikanska rörelsen Fire, Financial independent retire early. Hennes plan är alltså att börja plocka ut sin avkastning när hon är 40 år för att kunna trappa ned sitt arbete. Det krävs en del uppoffringar i dag. Hon går underviker att ut på restaurang och köper sällan kläder till sig själv. 

– Jag kommer att jobba men det är skönt att ha en säkerhet och jobba så mycket eller lite man vill. Man behöver inte ett 9-17-jobb. Mitt drömjobb är att få till denna portföljen.

Enligt hennes uträkningar behöver hon ha 4,8 miljoner kronor investerade i sin portfölj när hon har fyllt 40 år för att kunna plocka ut 16 000 kronor varje månad som ska täcka hennes utgifter.

Vid sidan av detta kommer hon även arbeta men långt ifrån mycket. Hennes drömscenario är att jobba med sina onlinekurser och flytta till Frankrike där hennes man är ifrån.

– Jag vill kunna påverka så mycket som möjligt med så lite effort som möjligt.

Vad är du mest nöjd med i din karriär?
– Att jag klarade teknisk fysik, det var det svåraste. Att jobba är inte så svårt.

Var ser du dig om tio år?
– Då gör jag något som jag tycker är jättekul kanske från olika platser. Jag är en lite mer en världsmedborgare. Jag gillar inte så mycket att resa men jag vill känna att jag kan styra över min tid.