Realtid

Oenighet om EU-lag för AI-baserad brottsidentifiering: ”Inte sannolikt med ett förbud”

AI-experten Ivana Bartoletti, Global Privacy Officer på it-företaget Wipro.
På agendan för tisdagens trilogmöte står bland annat användandet av AI-styrda identifieringssystem i realtid inom brottsbekämpning, samt AI-användning för att känna igen, tolka och simulera mänskliga känslor. Det är två diskussionspunkter där parlamentsledamöterna och ministerrådet inte är överens och behöver besluta om en kompromiss. AI-experten Ivana Bartoletti, som är Global Privacy Officer på it-företaget Wipro, säger till Realtid att hon inte tror att det kommer att införas ett förbud.
Anders Frick
Uppdaterad: 24 okt. 2023Publicerad: 24 okt. 2023

Under tisdagen hålls nästa EU-förhandling angående EU AI Act – EU:s lagförslag om artificiell intelligens. Men parlamentsledamöterna och ministerrådet är inte överens om hur EU ska se på AI-styrda realtidsbaserade identifieringssystem inom brottsbekämpning, samt AI-användning för att känna igen, tolka och simulera mänskliga känslor.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Idag diskuteras artificiell intelligens på ett trepartsmöte mellan företrädare för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. EU-ledamöterna vill ha ett förbud mot AI-styrda identifieringssystem i realtid inom rättsväsendet, medan ministerrådet tycker att detta ska kunna användas med hjälp av undantag. EU:s föreslagna kompromiss begränsar användandet till specifika fall, som exempelvis vid förbyggande av terrorattacker. AI-experten Ivana Bartoletti, som är Global Privacy Officer på it-företaget Wipro, säger till Realtid att hon inte tror att det kommer att införas ett förbud.

– Å ena sidan måste vi vara försiktiga. AI-styrd ansiktsidentifiering i realtid kan komma att påverka samhället, eftersom sättet vi beter oss på offentliga platser och hur vi interagerar med varandra kan förändras om man är, eller tror sig vara, övervakad. Ansiktsigenkänning kan potentiellt medföra djupt diskriminerande effekter, säger Ivana Bartoletti, och fortsätter:

– Å andra sidan verkar det inte särskilt sannolikt med ett förbud, med tanke på de så vitt skilda ståndpunkterna. Dessutom skulle inte ett fullständigt förbud enbart kunna härledas ur rättsliga principer för mänskliga rättigheter. Så sannolikt blir det en kompromiss, säger hon.

Hon påpekar att både EU-ledamöternas och ministerrådets ståndpunkter, samt det reglerande ramverket för användningen, behöver förbättras. Hon tror att det kommer att krävas fler kontroller, samt en ny dedikerad myndighet för att hantera införandet av AI-styrd ansiktsidentifiering i realtid.

– Lagen måste förtydligas för att begränsa den subjektiva tolkningen exempelvis gällande antal personer som kan ingå i övervakningslistor. Och vilka regler ska gälla för att en person offentligt ska få identifieras av kameror? Vi måste också vara mycket försiktiga med ”teknik-solutionism”, det vill säga idén om att teknologi nödvändigtvis kommer att lösa problem med djupa socioekonomiska och politiska rötter, säger Ivana Bartoletti.

Hon är övertygad om att EU:s diskussioner om realtidsanvändning av AI kan bli mycket långdragna till följd av förvirring kring terminologin, och med tanke på alla möjligheter som tekniken medför.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS