"Nya AI-akten kan stärka EU:s konkurrenskraft"

När EU:s nya AI-akt, EU AI ACT, införs riskerar företag kännbara böter och juridiska problem om de inte anpassar sig. Men lagen är inte bara en utmaning, utan också en unik möjlighet. Genom att redan nu anpassa sin AI-verksamhet och omfamna de nya kraven kan företag i EU stärka sin konkurrenskraft på den globala marknaden. Det skriver Aleksi Nieminen och Niklas Liedholm på Solita.

Lagstiftningsprocessen för EU:s rättsakt om artificiell intelligens är inne på sin slutspurt. AI-akten träder i kraft i juli 2024, med stegvis implementering av bestämmelserna kommande år. Denna lagstiftning, som är den första av sitt slag i västvärlden, utformar ett ramverk för AI-användning som sträcker sig bortom grundläggande regelefterlevnad till att främja högkvalitativ och ansvarsfull utveckling av teknologin.

AI-akten är resultatet av intensiva förhandlingar, representerar ett kompromissavtal och är tänkt att hantera de mest påtagliga riskerna med AI. Den fokuserar primärt på högriskanvändningar, det vill säga tillämpning av artificiell intelligens som kan medföra betydande skadliga konsekvenser för människors hälsa, säkerhet eller grundläggande fri- och rättigheter.

Systemen med hög risk utgör cirka 10 till 15 procent av EU:s AI-marknad. För dessa tillämpningar ställer lagen höga krav, men för mindre riskfyllda användningsområden, som videospel eller språkverktyg, är påverkan minimal.

Den breda kritiken mot AI-akten, som av vissa anklagats för att vara för vag och av andra för att vara för strikt, missar ofta poängen med dess riskbaserade tillvägagångssätt. I realiteten erbjuder de strikta kraven för högriskanvändningar inte bara skydd för individers rättigheter, utan även en chans att demonstrera tillförlitligheten och kvaliteten på AI-system.

AI-system med hög risk måste fungera säkert, tillförlitligt och utan att diskriminera. Det räcker inte med goda avsikter; strikta protokoll måste fastställas för att skydda individer från att utsättas för diskriminering på grund av hudfärg, kön eller andra ovidkommande faktorer. Det handlar om att införa robusta kvalitetskontroller under såväl tränings- som testfaserna och att integrera strikta tillsyns- och loggningsmekanismer.

Genom att vara tidigt ute och se AI-aktens krav som kvalitetsstandarder, snarare än enbart compliance-kostnader, kan företag inte bara minska risken för dyra anpassningar i efterhand utan även skapa en konkurrensfördel. Dessa standarder kan säkerställa att europeiska AI-tjänster kan konkurrera på en global marknad genom att garantera att de uppfyller bestämda kvalitetskriterier. Detta kan positionera EU, och dess företag som utvecklar AI-system, som en ledande kraft i utvecklingen av ansvarsfull och pålitlig AI-teknologi, vilket kan locka till sig internationella kunder som värderar transparens och etik.

Men det finns ingen tid att förlora. Förberedelser inför AI-aktens implementering bör påbörjas nu för att säkerställa att både utvecklingspraxis och användning av AI-teknologi är i linje med de kommande regelverken. Det handlar inte bara om att undvika framtida kostnader för sen anpassning. På kort sikt kommer det finnas stora fördelar för de företag som är tidigt ute och anpassar sina AI-tjänster efter lagkraven, framförallt inom EU:s inre marknad. På längre sikt finns stor potential i stärkt internationell konkurrenskraft utanför EU:s gränser och ur ett större perspektiv kan hela EU stärka sin position.

Aleksi Nieminen
Senior Legal Counsel på Solita Oy

Niklas Liedholm
AI Lead på Solita Sverige

Läs mer:
”Vinstpotten i stora AI-racet – detta tycker vd:arna”. Realtid
Chipjätten växlar upp mot Nvidia – köper Altor-backad AI-jätte. Realtid
”Så kan man bygga generativ AI utan felaktiga ​​​​resultat”. Realtid