Kraschade webbplatser är ett affärsproblem som behöver tas på allvar

Ingen blir väl förvånad om en webbplats kraschar när många går in samtidigt. Bara under hösten har vi sett en rad uppmärksammade exempel: Allt från SJ:s problem med sin biljettförsäljning till de officiella valresultaten på Val.se. För företagen som drabbas kan det leda till förlorade intäkter och myndigheter kan inte utföra sin samhällsfunktion. Hur behöver företagen agera för att slippa att detta händer dem?

Faktiskt finns det ju gott om exempel på att tekniken kan klara mycket stora påfrestningar. När det släpptes tider för covid-19-vaccinationer under pandemin kunde det blivit kaos varenda gång – men många med mig upplevde inga större problem att boka tid. Tekniken fungerade i stort sett som den skulle och ingen reflekterade så mycket över det.

Vad är det då som hänt när det går fel? Det finns flera möjliga orsaker:
1. Företagen vill leverera nya tjänster till kunderna, men it hänger inte alltid med. Ibland börjar problemen när ett företag gör förändringar på en webbplats, men de system i bakgrunden som ska hantera nyheterna är inte anpassade till förändringarna. Det görs alltså snabba förändringar av hur affärerna sköts gentemot kunderna, men tekniken som ska hantera dem lämnas oförändrad.

Här finns flera frågor att ställa sig: Har de som beslutat om förändringarna förstått vad som nu krävs av tekniken och vilka förändringar som behöver genomföras? Har it-sidan fått tillräckligt mycket tid att anpassa sig? Har de fått rätt budget och tillgång till tillräcklig kompetens på området?

2. Teknik kan vara onödigt komplicerad. Vi jobbar själva med lastbalansering, alltså de system som bland annat ser till att inkommande förfrågningar via internet kan hanteras utan att systemen överbelastas. Vi har sett flera exempel nyligen där problemet handlat om en felaktig konfiguration av lastbalanseringen som gjort att en webbplats inte klarat av anstormningen av besökare.

Problemet är att många system för lastbalansering är väldigt komplicerade och därför svårhanterade. Även de som egentligen är kunniga på området kan ha svårt att veta hur det konfigureras. När det sedan sker stora förändringar av hur systemet används, till exempel när trafiken till webben ökar kraftigt, så finns det en risk att det uppstår oväntade problem.

3. Medvetenheten om it-risker behöver bli större hos företagen. När det sker en ökning av trafiken till en webbplats behöver systemen skala upp bra, vilket alltså kan göras med hjälp av lastbalansering, molnbaserade system med mera. Vanligtvis testar it-avdelningen vad som kan hända i olika situationer, till exempel vid en förväntad trafikökning. Men kanske testade de bara för dubbelt så många besökare – och sedan blev det tre gånger fler än vanligt. Borde vi då anklaga dem för att inte ha testat även det scenariot?

Problemet är att stresstester alltid kan göras ännu tuffare, och det går inte heller att förutse alla möjliga risker. Därför måste ledningen och it ha en kommunikation om riskerna. Ledningen behöver få veta vad som händer om något går fel. Om it inte aktivt informerar dem om riskerna så måste ledningen fråga: Vad kan hända? Hur stor är sannolikheten? Är det värt att ta risken?

För alla dessa punkter kan egentligen sammanfattas i en enda: Företagsledningarna måste ha en bra kommunikation med sina tekniker. När ledningen vill genomföra affärsförändringar behöver de sätta sig in vad följderna kan bli om tekniken fallerar, så att de kan bedöma om det är värt risken. Annars kanske tekniken behöver testas mer innan förändringarna genomförs eller så får affärsförändringarna ske på något annat sätt, kanske gradvis.

De ovan nämnda exemplen var inte sista gången som det blir plötsliga anstormningar av besökare på webben. Jag är säker på att det finns många fler exempel.

Numera är tekniken kärnan av verksamheter för väldigt många företag. Därför behöver ledningar ha en större förståelse för vanliga it-utmaningar och vara förberedda på vad som kan hända. Detta skulle vara till stor nytta för både företagen själva och för deras kunder.

Niklas Enge
Nordenchef på Progress