Fondprofilen ersatte sig själv med AI

För Realtids läsare är Hannes Wideteg kanske mest känd för att han i höstas tröttnade på SJ:s biljettkaos och tog fram ett litet script som rundade problemen. 

Nu har han, liksom många andra, blivit nyfiken på vad artificiell intelligens, AI, kan göra för skillnad i finansbranschen. Till vardags arbetar han med att bygga TIN Analytics, som är bolagets egenutvecklade verktyg för att analysera bolag, branscher och trender. I praktiken kan man säga att han automatiserar insamling och bearbetning av data som är relevanta för fonderna.

– Istället för att vi har egna analytiker som analyserar och sedan lämnar rapporter i PDF-format så har vi byggt ett verktyg där fondförvaltarna enkelt kan dyka in i data vi har samlat in själva. I dagsläget har vi runt 80 spindlar och samlar in över 600 000 datapunkter varje dag, säger Hannes Wideteg till Realtid.

Hur kom du på idén att använda AI för att automatisera ditt jobb?
– Jag såg projekt såsom AutoGPT och Microsoft Jarvis som kombinerar olika AI-modeller för att genomföra en bred uppgift autonomt. Efter att ha jobbat med GPT-4 och insett att den inte bara har en otrolig kunskap i programmeringsspråk utan även kan ges verktyg, så funderade jag på om jag inte kunde låta den konvertera mellan två olika kodbaser autonomt. Jag kunde inte släppa tanken på det, eftersom det hade effektiviserat mitt arbete något enormt om jag fick det att funka. Så då provade jag helt enkelt, säger Hannes Wideteg.

Hur mycket av ditt vardagsarbete kan du ersätta med hjälp av AI?
– Det är svårt att säga i dagsläget, jag har studerat och jobbat med AI de senaste två-tre åren och utvecklingen går otroligt fort. Om jag jämför mig själv för ett år sen så kanske jag får tre-fyra gångar så mycket gjort på grund av de här verktygen, redan idag, säger han.

Han tillägger att den stora styrkan finns i att produktifiera AI och integrera AI i existerande system.
– Mycket av verktygen jag använder idag går ut på att jag själv måste koppla ihop alla ”loose ends” för att få något färdigt. Kan man däremot definiera bredare uppgifter och få en autonom robot som programmerar helt själv så blir det ju som att få en extra hand, säger han.

Kan du översätta detta till arbetskraft?
– Det blir nog som att ha en extra junior utvecklare anställd, fast för en tiondel av kostnaden. Visst gör den fel ibland, men det gör juniora utvecklare också, så det handlar ju bara om att man rättar den allt eftersom. Man får garanterat inte bort allt manuellt arbete så det krävs fortfarande teknisk kompetens, men jag tror att vi kan höja produktiviteten enormt för existerande utvecklare, eftersom de kanske kan lägga 70-90 procent mindre tid på ”legacysystem” och gammal kod, och istället lägga den tiden på nyutveckling av nya funktioner, säger han.

Hur mycket tid lägger du själv på gamla legacysystem?
– Grovt uppskattad så lägger jag kanske 20-30 procent av min tid på ”legacykod”, och det har jag kunnat reducera med en faktor av 10. Istället lägger jag alltså bara runt 3-4 procent av min tid på det. Enkelt förklarat så får jag alltså kanske en arbetsdag extra över per vecka, säger han.

Nu har du försökt att ersätta dig själv – berätta mer!
– En av de första grejerna jag gjorde var att ringa Erik Sprinchorn och fråga om jag var helt dum i huvudet eller genialisk, för att min första tanke var att försöka ersätta mig själv. Men han skrattade bara åt mig och sa att det var nobelt av mig. Förutom det så har de mest varit oroliga för min sömn, haha. Men när jag har pratat med mina vänner om det så har det varit svårt att förklara, för programmering är ju redan ganska så tekniskt komplicerat. Och det blir inte direkt lättare när jag försöker förklara hur jag instruerat en robot att programmera åt mig. Den enklaste beskrivningen jag har lyckats få till är att det är som en hävstångseffekt, alltså likt belåning i finansbranschen, men skillnaden här är att man inte tar någon risk, säger han.

Vad tror du om framtiden för AI då?
– Det är svårt att säga men utvecklingen sker normalt sett i form av en S-kurva. Det börjar lugnt, sedan är det oftast en extrem kurva uppåt och därefter lugnar det ner sig lite när saker och ting normaliseras. Jag tror fortfarande vi är någonstans i mitten av det där S:et, men hjärnan har ju svårt för exponentiell utveckling så just nu tror jag ganska många har panik eftersom man inte riktigt vet var det ska sluta, säger han, och fortsätter:

– Men jag gillar att jämföra det med andra tekniska revolutioner. Visst är det väldigt jobbigt när man är mitt i det, men i slutändan av förändringen så är vi mer produktiva, får mer gjort på mindre tid och har mer tid över till att göra annat, säger han.

Nu föreslår en del AI-experter att man borde ta en ”AI-paus”  – hur ser du på det?
– Jag förstår riskerna och att folk är rädda för det här. Precis som vid andra revolutioner inom teknik så blir det nog en snabb omställning för vissa branscher, det är dock svårt att säga vad och när. När det gäller att AI-verktygen skulle få något typ av ”medvetande” eller att de skulle gå att använda medvetet destruktivt så har det framförallt att göra med säkerhetsfunktioner. Precis som medicin, industri, forskning har sina etablerade säkerhetsprinciper så måste vi vara tydliga med hur vi jobbar med AI framöver på ett säkert sätt, säger han och fortsätter:

– Även om nya GPT-modeller pausas så finns det med stor sannolikhet ett antal stora organisationer drivna av såväl företag som myndigheter som gör liknande AI-utveckling bakom stängda dörrar, där vi inte får se säkerhetsfunktionerna på samma sätt. Därför tycker jag det är betydligt bättre att utvecklingen och forskning görs öppet så att det går att kritisera den och framförallt demokratisera tillgången till den, så att vi gemensamt kan forma den, säger Hannes Wideteg.