Datahallarnas oväntade fördel: "Mycket kontrovers"

Dygnet runt genereras stora mängder värme i Europas alla datahallar. Men istället för att låta mycket av värmen förspillas, skulle den i högre grad kunna användas för uppvärmning. Det säger Kim Fausing, vd för det danska energiteknikföretaget Danfoss, till Financial Times.

Datahallar i Frankfurt har kapaciteten att täcka hela stadens behov av fjärrvärme till år 2030 – om de placeras strategiskt.

”Det finns mycket kontrovers kring serverhallars stora kraftbehov”, säger Fausing. ”Men de kan bidra till att lösa uppvärmningsfrågor i vissa städer om de placeras på rätt ställen.”

Missa inte: Google ska driva sina datacenter med kärnreaktorer. Realtid

Tillväxt genom omställning

Fausings uttalande kommer i samband med ett energitoppmöte som öppnades av Danmarks kung tidigare i veckan, där ledande nordiska bolag och globala aktörer som Google, EDF och Siemens deltog.

Syftet med mötet är att visa på potentialen för att skapa ekonomisk tillväxt genom omställning till fossilfria energikällor.

Efterfrågan på datahallar ökar i takt med AI:s expansion, men deras omfattande elbehov har lett till kritik. Enligt analysföretaget Industry ARC förväntas marknaden för datahallar växa från motsvarande 2,35 biljoner kronor 2022 till 5,7 biljoner kronor till slutet av detta decennium.

Läs även: AI-toppmötet i Paris ska gå till botten med teknikens miljöpåverkan. Realtid

Krävs enklare regler

Fausing och andra industriledare är oroade över att EU:s byråkrati kan fördröja regionens gröna omställning, då subventioner och stödprocesser anses komplicerade jämfört med i Kina och USA, där gröna företag har statliga stödpaket.

”Utan att agera finns en risk att Europa hamnar efter”, varnar Fausing. Han menar att det krävs snabbare och enklare regler för att attrahera investeringar i grön teknologi och för att Europa ska kunna konkurrera globalt.

Läs även: Amazon gör som Google: ”Koldioxidfritt och skalbart.” Realtid