Hon anmälde AP-fonderna till FN – nu rasar hon över klimatkommunikation

Tillsammans med Gudrun Schyman, KG Hammar och ytterligare ett par debattörer anmälde Parul Sharma AP-fonderna till FN då man menar att AP-fonderna investerar i företag som kränker mänskliga rättigheter och är några av världens värsta klimatbovar.

Detta skedde efter att hon nyligen riktade kritik mot AP-fonderna i samband med utdelningen av Svenska Greenwashpriset. AP-fonderna menar å sin sida att det handlar om har olika uppfattningar om vad som är ett effektivt hållbarhetsarbete.

Just nu pågår COP26 och klimatnyheter från bolagen duggar tätt, något som bland annat hållbarhetsprofilen Mattias Goldmann nyligen röt till om i Realtid.

Parul Sharma skräder heller inte orden och menar att prioriteringarna bland många storföretag är fel.

– I dag lägger svenska storföretag mer resurser på sin hållbarhetskommunikation än på att stärka hållbarhetsarbetet på exempelvis sina inköpsavdelningar och bland sina mellanchefer, säger hon.

Det visar stickprov som hennes firma The Academy for Human Rights in Business har gjort under åren 2014 till 2019.

– Detta stickprov visar ju tyvärr också att risken för överdrifter eller vilseledning inom frågor som rör hållbar utveckling är stor, säger Parul Sharma.

Hur ska man som journalist eller investerare tänka och agera för att sålla ut vad som är substantiellt och inte?
– Det beror ju helt på om bolaget går från ingenting till lite hållbarhetsinsatser eller från lite till stora förändringar. Min rekommendation är att fokusera på hur stora andelar av det interna operativa arbetet som verkligen valt en hållbar inriktning. Titta även på hur länge detta förändringsarbete pågått i företaget – och beroende på företagets storlek kan du avgöra hur substantiellt det är. Jag brukar även titta på det ”operativa ägarskapet” det vill säga vad som verkligen förändrats i säljarrollen, inköpsrollen, strategi, design, R&D, och så vidare, säger Parul Sharma.

Enligt henne finns det dock en hel del intressanta nyheter med substans som har presenterats på COP26.

– Ett av de huvudsakliga målen under COP26 är att nå netto noll utsläpp innan år 2050. Klimatkompensationssystem, där man exempelvis planterar nya träd för att kunna fortsätta med storskaliga industriella utsläpp, är en problematisk “lösning” som ofta föreslås för att uppnå målen med netto noll. Jag hoppas att urfolksdeltagarna på COP26 får en ärlig chans att beskriva de destruktiva effekter som klimatkompensation riskerar att få för regnskogen och de urfolk som bor där, säger Parul Sharma.