Smaka, skeda och smaka

Jag älskar dialogen mellan Jürgen Grossman och Jan Boris Möller i första avsnittet av Kockarnas kamp där Jürgen lagar vit sparris och visar sina främsta vapen – finger och tunga. Jan Boris Möller pratar dimensioner, procent och andelar rent kemiskt. Jag älskar matkemi och har läst det på universitetet – men när jag lagar mat är det ju ändå det viktigaste att jag känner efter hur dimensionerna ska vara. I mina matlagningskurser lär jag alltid ut att smaka, smaka, smaka. Ha alltid en skål av skedar bredvid spisen!

Konstigt nog är det så många som slaviskt följer recept. Varje säsong har en annorlunda råvara. Du vet aldrig hur mycket fukt en grönsak eller en köttbit har. Därför kan dimensioner i varierande råvaror aldrig specificeras i ett recept. Salta och peppra alltid på slutet så att du vet hur slutresultatet blir. Vårens tomat är inte samma som höstens. Smaka och känn efter. Blev det bra? Följ aldrig recept. Inte ens mina. Jag kommer dock alltid vara lite ospecificerad. I veckans recept exempelvis, Förrätt med svampcrème och löjrom, beror det på hur mycket det regnat hur svampen kommer vara. Så se till att känna efter hur crèmen blir och anpassa mängd Crème Fraiche när du mixar. Mitt råd är alltid att smaka av oavsett vem som skrivit receptet.

Utom i ett fall då: Bakning och dessert. Då är det en helt annan vetenskap vi pratar om.

Och du… använd inte samma sked, ha många till hands. Och tvätta dina händer om du stoppat fingrarna i munnen. Av hänsyn till dina gäster.