Lisa Lönners krönika – är du kall eller varm?

Mörka kalla hösten är väl nu här men det har tagit tid och var ovanligt varmt länge. Klimatförändringarna märks för oss som odlar och det är ju på ett sätt trist att som hållbarhetsförespråkare behöva medge att det är positivt för odling i Sverige. Säsongen är längre och med alltfler grönsaksodlare i Sverige får jag tag på fantastsika grönsaker och rotfrukter. Jag köpte min sista batch röda tomater 40 kilo igår och det är sent. Ypperligt dock för min produktion av tomatsås.

Det får mig att tänka på ett tv-program i fransk tv jag var med i för några år sedan. En engelsk komiker, Paul Taylor, bosatt i Frankrike åker runt och gör komiska tv-program om olika länders matkultur. Just att han var komiker gjorde inspelningen väldigt kul, TV-teamet kom ut till vårt hus på Resarö och vi lagade bland annat sill tillsammans i mitt kök. Han intervjuade mig om svensk mathistoria och olika matlagningstekniker.

En intressant aspekt på svensk matkultur förutom den klassiska att vi haft det kallt och före elektricitetens tid måste bevara maten över årstiderna med saltning, syrning, rökning, torkning och sötning är ju det svenska samhällsbygget under 1900-talet. Mer än någon annanstans skulle hemmafrun ut ur köket och under 1950-80-talet skedde en kraftig industrialisering av både jordbruk och mattillverkning. Så har även skett i övriga västvärlden men i Sverige blev detta en politisk paradgren och vi som känner till matbranschen vet att i princip ALLA småskaliga verksamheter inom mat försvann under den här perioden. I exempelvis södra Europa har ju det småskaliga mathantverket överlevt vid sidan av de stora företagen. På ostsidan exempelvis överlevde ETT enda fristående mejeri det var Västerbotten. Som nu inte är ett litet mejeri. Närmare socialisering av en industri kommer man inte den svenska matbranschen.

Hemma skulle maten lagas snabbt, enkelt och köpas färdig eftersom alla kvinnor skulle jobba. All odling skedde i stor skala med mycket gift och anpassade genmanipulierade grödor så att matindustrin kunde producera lönsamma snabb-produkter. Vem minns inte BOB sylt eller Findus pyttipanna. Nu råkade min mamma trots disputation etc vara hemma och vi lagade franska köttgrytor, plockade säsongens bär och svamp, bakade, pyntade, gjorde stora middagar och liknande så jag är ett stort undantag och varför jag är där jag är idag. Min mamma lärde mig allt sedan generationer och oj vad mycket kritik hon fick i sina intellektuella kretsar på 70-talet för detta val, det var ju rent antifeministiskt. Fina ambitioner rent samhällsmässigt med dessvärre förödande konsekvenser. 

Nu när trenden igen är småskaligt, naturligt och det poppar upp grönsaksodlare, bagerier, små kvarnar och ostproducenter över hela Sverige så ligger vi så långt efter exempelvis Frankrike och Italien där detta ändå funnits kvar och kan möta trenden. Å andra sidan kan jag ibland också tycka att vi är mer kreativa och kan se utanför alla ”måsten” när svenska matindustri nu blir mer spännande. Sverige är ju roligt på det sättet att vi alla är som en skock får och går åt samma håll. Nordisk gastronomi har ju bara dominerat världen de senaste åren och kreativiteten i att lyfta upp våra gamla metoder är fantastisk. Vi har dock en lång väg att vandra och än är revolutionen mot en diversifierad landsbygd och intressant matrproduktion som pågår långt ifrån färdig. 

Ibland är det bra att backa några steg och reflektera över sin historia och hur olika skeenden uppstår. Jag är glad över den här trenden eftersom det betyder ett mer diversifierat utbud av råvaror och produkter att laga mat med men också att gästerna är intresserade av mat och varifrån den kommer. Det är också otroligt skönt att veta att det går att hitta mat utan skräp det vill säga utan tillsatser så att näringen finns kvar och odlat utan kemikalier. Det är en annan krönika men växter och djur mår bättre och skapar mer näring åt människan om de inte är manipulerade.

Att tänka på klimatet och miljön är viktigt för naturen men också för vår hälsa och det gläder mig så mycket att även finansbranschen och kapitalet letar sig åt innovationer inom hållbarhet.