Han anmäler misstänkt kartellbildning hos ICA till Konkurrensverket

Jens Nylander är superentreprenören som har drivit alltifrån Jens of Sweden och Jays till Automile.  Han tvekar inte att sticka ut hakan när elbolag förvillar sina kunder,  och nyligen fördubblade han även värdet på sina bankaktier – på en dag.  Kort sagt – han har många strängar på sin lyra.

Nyligen anmälde han ICA Gruppen till Konkurrensverket – och här är bakgrunden:

För ett och ett halvt år sedan började han utveckla en mjukvara som han kallar för Ormeo, av det italienska ordet Orma (”footprint”). Mjukvaran kan användas för att skapa sammanhang av ”big data”.

– Mycket information som finns på nätet och hos myndigheter och i andra offentliga register är inte hopknuten eller digitaliserad på sådant sätt att man kan göra rimligt enkla analyser och undersökningar. Med Ormeo ville jag skapa ett footprint över olika typer av material så att det går att följa, säger Jens Nylander till Realtid.

Han påbörjade en digitaliseringsprocess av bland annat bokslut för vissa specifika sektorer.

– Normalt digitaliseras bokslut med ganska enkla verktyg, typ omsättning, lönsamhet och så vidare. Jag valde en helt annan modell där bokslut digitaliseras fullt ut, vilket gör att man får en betydligt högre grad av information kring verksamheterna. Denna data sattes sedan ihop med fastigheter och fastigheter sattes ihop med uthyrning som exempel. I andra sektorer som livsmedelsbranschen sattes butiker ihop i kedjetillhörighet och deras prissättning, säger han.

Resultatet blev bland annat att han lyckades identifiera vilka som driver landets ICA-butiker – något som inte tidigare verkar ha gjorts av någon. På så sätt fick Jens Nylander fram en lista av 1 232 aktiebolag.

– ICA Gruppen säger sig bestå av ”fria handlare” och ingen hade en lista över dem utanför ICA. Jag kontaktade både media och branschföreningar för att försöka höra om någon hade en äldre lista med alla men ingen hade det, även om flera hade funderat på att ta fram en. Det var extremt tidsödande att sätta ihop listan eftersom handlarna har alla möjliga namn på sina aktiebolag. Ibland har en handlare dessutom två butiker eller så säljs butiken, säger han.

Nyligen blev han klar med arbetet och kunde då länka ihop alla bokslut och prisinformation i Ormeo.

– Då slogs jag av att ingen tidigare kontrollerat den som dominerat dagligvaruhandeln så länge, nämligen ICA Gruppen, säger han.

Genom detta arbete kunde han ta fram graverande uppgifter som tyder på prissamarbete, och eventuellt även misstänkt kartellbildning inom ICA Gruppen.

– När jag analyserade informationen såg jag många mönster, vilket gör att jag misstänker prissamarbete och kartellverksamhet. Det är för många indikationer i materialet som tyder på mönster som inte kan förklaras utan ytterligare arbete av myndigheter, säger Jens Nylander.

Därför lämnade han in en anmälan till Konkurrensverket med vad han hittade bland materialet. Realtid har tagit del av anmälan och listar här några mönster som Jens Nylander har hittat:

Bruttomarginalen stärks under samma tidsperiod mellan liknande, men geografiskt spridda, butiker:
I ett urval om av sju juridiska personer som alla marknadsförs under namnet Maxi har samtliga, från 2017 och framåt, haft en konstant bruttomarginal kring 15-18 procent flera år i rad. I det senaste bokslutsåret växer marginalen till 19-23 procent. Samma mönster finns även inom andra delar av ICA:s profiler, såsom Kvantum, Supermarket, och så vidare.

Indikativa mönster till geografiska prissamarbeten:
Jens Nylander har funnit bland grupper av orter med samma rese- och säsongsmönster att butiker avviker gemensamt i prisstrukturen. Det handlar exempelvis om butiker i skidorter som Åre, Vemdalen och liknande. Det finns flera motsvarande grupperingar inom ICA:s livsmedelsbutiker där informationen visar mönster på rörelser under samma tidsperiod.

Spår av prisstrukturer och geografiska prissamarbeten samt misstänkta karteller:
I ICA:s e-handelsgränssnitt finns information som föranleder misstanke om att ICA Gruppen – när de tillhandahåller sin färdiga e-handelstjänst till butikerna – redan på förhand har delat upp geografiska regioner och prisnivåer. Det gör att priserna fördelar sig i grupper, med några få butiker som avviker från prissättningen.

Jens Nylander har även identifierat att det i ICA Gruppens e-handelssystem finns en dold flagga med namnet, HasPriceAdjustment, som kan sättas till Ja eller Nej. Denna flagga är satt till Ja för 194 handlare och Nej för 238 handlare.

– Man kan fråga sig om denna flagga representerar i princip ett samarbetsavtal, helt enkelt en kartell, där man som livsmedelsbutik säger ”jag vill ingå i kartellen”. Förmodat används denna flagga för att priserna ska skötas centralt av ICA Gruppen baserat på geografisk tillhörighet och fördefinierade bruttomarginaler, säger han.

Han konstaterar att rent konkret så verkar ICA Maxi-butikerna runt Göteborg och Malmö använda prisgrupp C, medan Maxibutikerna i Örebro med omnejd använder prisgrupp B. Från Tjörn till Hamburgsund använder alla ICA Supermarket prisgrupp F.

Det sista mönstret som Jens Nylander tar upp i sin anmälan till Konkurrensverket handlar om vinstallokering och en misstanke om underprissättning:

Som exempel tar han upp ICA Maxi Haparanda som har haft en relativt konstant bruttomarginal kring 15-16 procent under alla år sedan 2012. Rörelsemarginalen för ICA Maxi Haparanda har gått från 2,43 procent ner till under 1 procent och genererar knappt någon vinst från 2020.

– Detta är intressant eftersom ICA år 2018 sålde 9 procent av bolaget till den lokala handlaren i Haparanda. Vid försäljning och avyttring av andelar i ett företag på marknaden så sker en värdering och är vinsten och tillväxten låg så blir även värderingen låg, säger Jens Nylander.

Tillvägagångssättet verkar dock inte vara unikt för just ICA Maxi Haparanda, utan Jens Nylander har sett flera liknande upplägg inom ICA Gruppen där ICA startar och bygger butiker för att sedan äga dem genom dotterbolag några år.

– Dessa dotterbolag har sedan koncerninterna lån som finansierar uppstarten som amorterats under tiden handlaren faktiskt driver verksamheten nära förlust. Det finns alltså ett mönster att ICA bygger och investerar i helägda butiker som dotterbolag för att sedan låta utvalda handlare sköta driften med nära väldigt låg eller ingen lönsamhet, säger han.

Han funderar även på om ICA använder armlängdsprincipen, alltså den internationellt vedertagna princip som innebär att de avtalsvillkor som avtalas mellan närstående bolag ska motsvara de avtalsvillkor som avtalats mellan oberoende bolag.

– Här finns en del frågor om ICA:s upplägg, för normalt sett ska ju underprisöverlåtelser uttagsbeskattas enligt inkomstskattelagen. Skatteverket har förmodligen aldrig haft möjlighet att granska alla olika juridiska personer och livsmedelsbutiker och sett upplägget för att pröva huruvida överlåtelsen verkligen är marknadsmässig, säger Jens Nylander.

Här kan du läsa Jens Nylanders blogg>>