"Hälften av fondbolagen försvinner”

Den här veckan har Realtid temavecka – #fonderifokus. Vi fokuserar lite extra på den pågående omstruktureringen av den svenska fondmarknaden. Varje dag publicerar vi i samband med det en panel som får svara på frågor kopplade till det övergripande temat. Veckans sista panel handlar det om hur framtiden på fondmarknaden ser ut.

Jag tror på en revansch för begreppet riskjusterad avkastning.

Hans Hedström, vd Carnegie Fonder:

Hur kommer fondmarknaden se ut om fem år? Skillnaderna mot i dag?
– Rent strukturellt kommer den se ut ungefär som i dag, men med färre aktörer och ännu tydligare fokusering på äkta aktiv förvaltning respektive passiv förvaltning. Dyra och dåliga mellanting kommer förhoppningsvis att fortsätta rensas ut.

– Det finns också en möjlighet att våra politiker har insett behovet av att uppmuntra till ett större privat sparande. Alla kan se att vårt samhälle på flera områden står inför stora strukturella utmaningar och det är nog få som tror att den statliga pensionen kommer att räcka särskilt långt. Min förhoppning är därför att i alla fall något av alla politiska partier slår ett slag för att återinföra individuellt pensionssparande med skatteavdrag, ett intakt PPM-system och privatekonomi på skolschemat.

Vilken typ av fonder kommer överleva/öka i betydelse och vilka kommer att minska i betydelse, varför?
– Jag tror på en revansch för begreppet riskjusterad avkastning. Låga avgifter i alla ära, men i slutändan är det vad du får i handen som räknas. Fler kommer att inse att billigt inte alltid är bra, särskilt inte om man vill spara hållbart.  

– Jag tror också att fonder som investerar hållbart kommer att fortsätta ta marknadsandelar. Samtidigt hoppas vi att fondutvärderare blir bättre på att förstå både företagens och fondförvaltarnas situation och utmaning. De ESG-relaterade megatrender som världen står inför kan inte mötas med exkludering, kosmetik och floskler, utan kräver aktiva förvaltare som för fram sina krav och förväntningar i proaktiva dialoger med sina innehav.  

Kommer dagens omstrukturering leda till färre oseriösa aktörer eller kommer de i nya kostymer?
– Visst finns det ljusskygga aktörer och det kommer det alltid att göra, inte bara i vår bransch. De ska jagas och bestraffas, men vi ska inte överdriva problemet. Ta till exempel PPM, där vi pensionssparare sedan år 2000 har fått i snitt 7,5 procent i årlig avkastning, att jämföra med 3 procent för inkomstpensionen. Sammantaget är det 540 miljarder kronor extra i avkastning till svenska folket, och ändå tycks vissa politiker i något slags Allra-panik vilja lägga ned PPM helt och hållet. Det är både obegripligt och oroväckande. Jag ser med stor oro fram mot den utredning av premiepensionssystemet som ska presenteras den 1 november.

I vilka fonder skulle du placera 100 000 kronor idag, placeringshorisont fem år?
– Jag har så gott som allt mitt sparande i Carnegie Strategifond, en blandfond som investerar långsiktigt i välskötta och hållbara nordiska företag, så kanske skulle jag komplettera med vår nya fond Carnegie Spin-Off.

Större andel av passiva fonder än aktiva.

Jonas Olavi, chef för det nordiska teamet för taktisk allokering på Alfred Berg:

Hur kommer fondmarknaden se ut om fem år? Skillnaderna mot i dag?
– Min bedömning är att det kommer vara en större andel av passiva fonder än aktiva än det vi ser i dag. Detta pga två anledningar, dels är det allt dyrare att starta en fond från grunden och dels är passiva investeringar mentalt enklare att välja. Investeraren slipper att utvärdera förvaltaren.

Vilken typ av fonder kommer överleva/öka i betydelse och vilka kommer att minska i betydelse, varför?
– Min bedömning är att faktorfonder kommer att bli fler, vilket gör det enklare att bygga effektiva portföljer. Breda fonder med mycket flexibla mandat tror jag får svårare att överleva på egna meriter. Det krävs helt enkelt mer av förvaltaren att visa att fonden är attraktivare än genomsnittet över tid. Undantag finns förstås, men de kommer vara få.

Kommer dagens omstrukturering leda till färre oseriösa aktörer eller kommer de i nya kostymer?
– Svårt att sia om, men med tanke på att kostnaderna ökat för att starta fondverksamhet så kan man föreställa sig att ribban höjts.

I vilka fonder skulle du placera 100 000 kronor idag, placeringshorisont fem år?
– Jag skulle på ett så pass långt tidsperspektiv som fem år välja en bred global aktieallokering. Jag skulle leta efter tillväxtfaktorfonder, särskilt med inriktning på momentum och tillväxt och jag skulle helst övervikta tillväxtmarknader, mot bakgrund av att jag inte tror på en recession kommande år. Men jag skulle inte våga resa bort från portföljen i fem år utan skulle checka av den åtminstone en gång per år.

Vad en fond kostar är ointressant.

Frida Bratt, sparekonom Nordnet

Hur kommer fondmarknaden se ut om fem år? Skillnaderna mot i dag?
– Jag tror att antalet fonder kommer att minska rejält, men framför allt kommer väldigt många färre fonder att startas. Vi har haft en lång period nu med ett ständigt antal ökande fonder, särskilt paketerade lösningar som blandfonder och fond i fond. Det dysfunktionella tidigare PPM har stor anledning i det, eftersom många fonder av den typen startades av säljbolag, där ursprunget var försäljning och inte förvaltning. Nya PPM tror jag kommer påverka fondmarknaden så pass mycket att onödigt dyra fonder, exempelvis med avgifter över 3 procent där underliggande bara är ett gäng indexfonder, slås ut. Jag hoppas det. Spararna har blivit mer prismedvetna. Trenden med passiv indexförvaltning kommer inte att minska, tvärtom. Aktiv förvaltning har dock sin plats vad gäller smalare marknader, och jag tror att efterfrågan på hållbara alternativ parallellt med indexförvaltningens popularitet kommer att stärka också den aktiva förvaltningens position.

Vilken typ av fonder kommer överleva/öka i betydelse och vilka kommer att minska i betydelse, varför? 
– Klimatfonder kommer att öka i betydelse liksom indexfonder med hållbarhetsprofil. Onödigt dyra fond i fonder, konstruerade utifrån sälj som utgångspunkt kommer förhoppningsvis minska.

Kommer dagens omstrukturering leda till färre oseriösa aktörer eller kommer de i nya kostymer?
– Det där är en väldigt bra fråga. Finansmarknaden är uppfinningsrik. Går det exempelvis att ta ut avgifter ”bakvägen” via komplicerade upplägg där man mixtrar med prissättningen på finansiella instrument, exempelvis swappar, så kommer det alltid att finnas dem som försöker. Jag hoppas och tror att Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen har ögonen på sådana försök att lura spararna hädanefter. Åtminstone kommer de lättare att hållas borta från fondtorget i PPM.  Jag får säga att jag tror på färre oseriösa aktörer, men som sagt, hittills har tyvärr myndigheterna var steget efter finansbranschen.

Hur skulle du placera 100 000 kronor idag? (i vilka fonder) Placeringshorisont fem år.
– En global indexfond (60 procent) en företagsobligationsfond (30 procent) och en klimatfond (10 procent).

Claes Hemberg, sparprofil, tidigare sparekonom på Avanza:

Hur kommer fondmarknaden se ut om fem år? Skillnaderna mot i dag?
– Varannan fond är borta. Och samma med fondbolagen. Bara några enkla fondtyper blir kvar. Spararna behöver bara 3-4. Dagens enorma fondutbud föddes med PPM år 2000. Nu när det hårdbantas så dör många fonder och fondbolag. USA är varannan krona nu i lågprisfonder. I Sverige 1/6. För storbankerna gömmer lågpris för svenskarna. Förlorarna blir fattigpensionärer. 

– De få nya fondbolag som föds, bara 1-2 per år, är enormt smala, de har en idé och kör den full ut.

Vilken typ av fonder kommer överleva/öka i betydelse och vilka kommer att minska i betydelse, varför? 
– Spararna är inga fond-tredjare. Därför behövs få fonder. Fyra fondtyper lär bli kvar:

1. Dödsfonderna: storbank-sparare lämnar först deras ihopslagna jättefonder som är dyra och dåliga, när döden skiljer dem åt.
2. Nischfonder lågprisfonder: Nischbank-spararna sitter i nischfonder (tech, småbolag, biotech med mera ) ömsom lågprisfonder. Där är lågprisväljarna är vinnare, eftersom nisch-fond-spararna lätt handlar bort sig.
3. Robot-fonderna. Sparrobotar har seglat upp senaste åren. Det är extrembilliga blandfonder. Detta ger klart mest till spararna. Men få sparare kan räkna.

– Det nya de närmaste åren är förstås datadrivna fonder. Det är fonder som tar sig in i själen på aktierna och räknar djupare och bredare än någon mänsklig hjärna. Hur stor andel dessa får beror förstås på kvaliteten. Rimligtvis borde detta knäcka en rad aktivt förvaltade fonder. 

Kommer dagens omstrukturering leda till färre oseriösa aktörer eller kommer de i nya kostymer?
– Nya tider ger alltid nya rötägg. Titta på PPM som lockade Allra och Falcon. Eller pensioner som fortfarande lockar fulsäljare med 3-4 procent i avgift. Tyvärr ära det inte olagligt än. Utan spararna upptäcker först att det närt ett monster – en Alien – när allting är för sent. 

– Kort sagt behövs en betydligt hårdare konsumentlag. För spararnas skull, borde konsumentministern kräva att alla avgifter summeras till hela den tänkta spartiden. Och kräv alltid att en lågprisfond ska finnas med i jämförelsen. Det finns väldigt mycket att göra här.

I vilka fonder skulle du placera 100 000 kronor idag, placeringshorisont fem år?
– För 9 av 10 svenskar är lågpris (0,3 procent) Sverigefond på ISK-konto det som ger bästa tillväxt, lägst pris och lägst skatt. Bingo! Men alla banker och pensionsbolag erbjuder förstås inte det. För lagen kräver inte det. Vi har max 110 på bilvägar. Men fondavgifter körs gränslöst… Det gör att insiktsfulla flyttar till nischbanker och robotar. Men de med lågt ekonomiskt självförtroende blir kvar utsugna.

De fonder som säger sig vara aktivt förvaltade men inte är det saknar existensberättigande.

Daniel Sundqvist, försäljnings- & marknadschef på Lannebo Fonder:

Hur kommer fondmarknaden se ut om fem år? Skillnaderna mot i dag?
– Det som alltid varit nyckeln till framgång i den här branschen är att lyckas skapa god riskjusterad avkastning åt sina sparare. Så kommer det även att vara om fem år. Det blir särskilt tydligt med de nya regelverken som gjort att distributionskrafterna centraliserats och vi har fått distributörer med väldigt starka ställningar. Kan man inte leverera värde åt spararna så blir det extremt svårt att nå ut utan egen distribution. Det här är en av flera faktorer som dessutom talar för att vi kommer att se en fortsatt konsolidering av branschen de kommande fem åren. 

Vilken typ av fonder kommer överleva/öka i betydelse och vilka kommer att minska i betydelse, varför? 
– De fonder som säger sig vara aktivt förvaltade men inte är det saknar existensberättigande. De kommer att bli uppätna av passiva aktörer. 

– En annan sak som antagligen går emot konsensus är att svenska indexfonder mer eller mindre konsekvent har presterat sämre än aktivt förvaltade Sverigefonder. Vi tycker oss se ett visst uppvaknande bland konsumenterna kring detta där man ifrågasätter de allra billigaste indexfonderna. Fler och fler sparare inser att en passiv fond som följer 30 storbolag inte är ett bra alternativ till en aktiv Sverige- eller småbolagsfond. Därför tror vi att det kommer att bli tufft både för underpresterande indexfonder och dolda indexfonder. 

Kommer dagens omstrukturering leda till färre oseriösa aktörer eller kommer de i nya kostymer?
– Det kommer tyvärr alltid att finnas oseriösa aktörer. Så ser det ut i alla sektorer oavsett om det handlar om fondbranschen eller mediebranschen. Det som är speciellt i fondbranschen är att lagstiftarna valt att straffa hela branschen, och alla spararna, på grund av några oseriösa aktörer. Att i princip stänga ned PPM på grund av att ett par aktörer misskött sig är i våra ögon ett allvarligt felbeslut. Istället för att isolera skadan till de oseriösa fondbolagens kunder riskerar man nu att göra alla Sveriges pensionssparare till förlorare. 

I vilka fonder skulle du placera 100 000 kronor idag, placeringshorisont fem år?
– Jag personligen skulle placera i vår nya fond Lannebo Teknik Småbolag som öppnade för insättningar i går. Förvaltarna Helen Broman och Johan Nilke har bevisat att de är skickliga på att skapa god riskjusterad avkastning i tekniksektorn. Dessutom är ny teknik ett område som jag tror kommer att vara viktigt för att lösa stora utmaningar i världen som klimat och miljö.