Svensk mutbrottslagstiftning har inget generellt krav på ett förebyggande arbete mot korruption. Däremot kan förebyggande strukturer ändå få betydelse i en straffrättslig bedömning. Kravet på en god riskhantering finns att hitta för samtliga samhällssektorer i Sverige i en rad olika lagstiftningar.

Det som många storbolag tittar på för inspiration är det internationella kravet på det förebyggande arbetet, som är ett helt avgörande moment med omfattande stödmaterial från myndigheter i fråga om vilka komponenter som ska ingå i det korruptionsförebyggande arbetet.

Grunden till detta är delvis de amerikanska, brittiska och franska lagstiftningarna. I Sverige finns vidare vissa skyldigheter för myndigheter som lyder under internrevisionsförordningen att säkerställa att processen för intern styrning och kontroll förebygger korruptionsrisker.

I det förbyggande arbetet ingår riskbedömning, tydlig policy gärna inspirerad av IMM:s näringslivskod, och utbildning som tillsammans verkar för att öka medvetenheten kring de risker som företaget, kommunen, myndigheten eller organisationen kan möta.

Alla chefer ska vara informerade och ska agera enligt policy och riktlinjer. Det ska finnas levande processer som säkerställer att hela chefsledet står bakom ett antikorrupt beteende. Befinner du dig i en process eller transaktion inom de klassiska riskområdena för mutor och korruption, ja då blir frågan om röda flaggor viktigare. Upphandling och inköp, utbetalningar och inbetalningar, tillsyn, brottsutredning och forskning, känslig eller strategisk information, tillstånd och certifiering utgör klassiska riskområden enligt Riksrevisionen, BRÅ, och FCPA Guidelines.

Ett absolut viktigt moment är att förstå ”röda flaggor” och förmågan att se, reagera och agera på sådana. I ett svenskt sammanhang har det generellt sett varit en utmaning att förmå samtliga nivåer på svenska arbetsplatser att förstå hur viktigt det är att reagera och agera på varningstecken. Detta är det absolut första och kanske den mest viktigaste förmågan i ett aktivt antikorruptionsarbete.

Kultur och normuppfattning hos anställda kan mätas genom medarbetarundersökningar där frågor ställs om medarbetarnas kunskap om riktlinjer och policyer för att motverka korruption. Det som också behöver mätas är just förmågan internt att förstå och hantera röda flaggor, det vill säga varningstecken. Hur ska en medarbetare agera på en magkänsla, en farhåga eller en misstanke?

En ytterst viktig del i det förebyggande arbetet är öppenheten och den ständigt pågående och aktiva interna diskussionen om varningsflaggor. En aktiv och öppen diskussion om vad som kan vara en varningsflagga är i sig ett starkt förebyggande arbete.

Inför de kommande sommarledigheterna vill vi på Institutet Mot Mutor rada upp ett tiotal exempel på röda flaggor, som vi hoppas att ni kan fundera lite kring och bygga på listan liggandes i hängmattan i sommar.

1. Homogena grupper i privata och offentliga transaktioner utgör en risk då de kan skapa och upprätthålla en gemensam korruptionskultur. Normförskjutningar och anpassningar till informella strukturer kan leda till oegentligheter. För Sveriges del är detta en stor fråga då nepotism anses vara en av våra vanligaste korruptionsformer. Tänk sportevenemang, kompisrekryteringar, nya verandor, gruppaktiviteter med leverantörer.

2. Samma leverantör används under lång tid.

3. Sena förändringar i kravspecifikationer.

4. Skräddarsydda kravspecifikationer med överdrivna ”skall” krav.

5. Omfattande direktupphandling.

6. ”Effektiva” (icke-transparenta) möten med budgivare.

7. Ovanligt smärtfri förhandlingsprocess trots avsaknad av tillräckliga expertkunskaper.

8. Förslag på nya genvägar i beslutsprocess eller attestordning som del av ”effektiva affärer”.

9. Företaget, organisationen, eller myndigheten är drabbad av en eller flera av de fyra olika företagskulturerna: blindhetens kultur, tyst kultur, informell regelkultur och/ eller effektivitetskultur. För exempelvis blindhetens kultur är det andra människor än vi, och andra företag än vårt som är korrupta. I den här organisationen kommer chefer och medarbetare inte märka om eller när något händer – och röda flaggor går överlag obemärkta.

10. Ständiga hänvisningar till sunt förnuft och ”common sense”, istället för verkligt kompetensfrämjande inom området mutor och korruption.

Parul Sharma

Tf generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM)

Läs mer:
”Nepotism är förmodligen del av den svenska kulturen”. Realtid
”Alarmerande hög siffra om korruption”. Realtid