Fritt fram för digitala stämmor – "är mer demokratiska"

– Vi såg, inte minst under pandemin, att teknikutvecklingen gett goda möjligheter att hålla stämmor på ett bra sätt digitalt. Nu moderniserar vi den här lagstiftningen och ger bolag och föreningar friheten att själva välja vilken mötesform som passar dem bäst, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

I samband med pandemin blev det under en period möjligt att hålla stämmor digitalt i syfte att minska smittspridningen, men den tillfälliga lagstiftningen upphörde att gälla vid utgången av 2022. Förslagen som regeringen nu presenterar innebär att möjligheten att hålla stämmor digitalt blir permanent.

Det är något som bland annat Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie, argumenterat för.

Förslagen innebär en större valfrihet för bolag och föreningar att själva bestämma formerna för stämman utifrån vad som fungerar bäst i det enskilda fallet. Möjligheten att hålla digitala stämmor kan även minska kostnaderna för att genomföra stämmorna, exempelvis för resor och lokaler.

– Digitala stämmor är framtiden, och de är mer demokratiska i den mening att de möjliggör för alla aktieägare att delta, oavsett var i landet man bor. Alla bor inte i Stockholm. Dock behöver man säkerställa att stämmorna rent tekniskt kan utformas så att alla aktieägares intressen tillgodoses – man behöver ta ett helhetsgrepp kring hur bolagsstämmor kan moderniseras, säger Frida Bratt till Realtid.

Enligt regeringens proposition kommer aktieägare och medlemmar att ha avgörande inflytande över om möjligheten att hålla digitala stämmor utnyttjas. Ett bolag eller en förening som vill göra det ska bestämma det i bolagsordningen respektive stadgarna. I propositionen föreslår regeringen samtidigt att det utan krav på stöd i bolagsordning eller stadgar ska bli möjligt att hålla digitala stämmor, om extraordinära omständigheter kräver det.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.