Fridlyst orkidé sätter stopp för skogsavverkning

Flera skogsägare har ansökt om dispens för att avverka skog trots att den nationellt fridlysta orkidén knärot finns där. Länsstyrelsen gav, med stöd av tidigare praxis, dispens med undantag för några områden där knärot växer (s.k. hänsyns­områden) och som motsvarade ca 10 procent av den skog som anmälts för avverkning. De beslutade hänsyns­områdena var inte tillräckligt stora för att upprätthålla knärotens bevarandestatus. Dispens medgavs trots det för att skogsägarna inte skulle drabbas av en oproportionerlig inskränkning i sin äganderätt genom att den pågående markanvändningen (skogsbruk) avsevärt skulle försvåras, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Mark- och miljööverdomstolen har nu ändrat praxis och uttalat att det saknas skäl att vid en dispensprövning generellt beakta en skogsägares intresse av den pågående markanvändningen på det sätt som skett tidigare. Högsta domstolen har nämligen i ett annat mål klarlagt att en skogsägare under vissa förutsättningar har rätt till ersättning om intrånget skulle vara oproportionerligt stort. Skogsägarnas intresse av skydd för den pågående markanvändningen ska därför inte längre beaktas vid dispensprövningen genom att hänsynsområden görs mindre än vad som behövs för att arten ska kunna bevaras. I stället beaktas skogs­ägarnas intresse genom den rätt till ersättning som finns om ett avverkningsförbud skulle leda till ett oproportionerligt intrång i skogsbruket.

Lagstiftningen innebär att en verksamhetsutövare behöver ta stor hänsyn till miljön, bland annat vad gäller skyddet av den biologiska mångfalden. Här handlar det om att skydda en nationellt fridlyst orkidé som riskerar att påverkas negativt av skogsavverkning.

-Skogsägaren drabbas genom att inte fritt kunna bruka sin skog och behöver dessutom vända sig till olika myndigheter för att tillvarata sin rätt, men det är i första hand en fråga för lagstiftaren att ta ställning till, säger Petra Bergman, hovrättsråd, i en skriftlig kommentar.

Fakta: Knärot
Knärot är en av de vanligare orkidéerna i Sverige och växer i nästan hela landet. Dess latinska namn repens betyder krypande och syftar till orkidéns växtsätt.

Bestämmelserna om fridlysning av knärot finns i 8 § artskyddsförordningen.

Vetenskapligt namn: Goodyera repens

Knärot förekommer i nästan hela landet, men saknas på kalfjället. Den är ganska vanlig i mossrika barrskogar, till exempel i blåbärsgranskog. Den växer ofta i mossan på stenar och block där dess jordstam kan växa fritt.

Knärot är utbredd över större delen av landet men är ovanligare längst i norr och längst i söder. Arten har minskat kraftigt i stora delar av landet; enligt data från Riksskogstaxeringen har den minskat med närmare 50 procent under 1990-talet medan den verkar ha stabiliserats på en lägre nivå under 2000-talet.

Knärot är en lågväxt orkidé med en grenad, krypande jordstam, vilket gör att den bildar små mattor av bladrosetter. Stjälken är omkring en decimeter hög och finhårig upptill. Bladen är spetsigt äggrunda och sitter samlade i en rosett vid basen. De är övervintrande, mörkgröna och har ett karaktäristiskt nätmönster som ger dem ett marmorerat utseende. De vita blommorna är ganska små och sitter i en smal ensidig eller något spiralvriden blomställning.

Kalkbladen är håriga och de tre övre hjälmlikt hopstående. Läppen är delad i en yttre spetsig del och en inre, skålformat påslik del. Knärot ser mycket speciell ut och liknar endast skruvax. Skruvax bildar dock inga bladmattor och dess blomställning är tydligt spiralvriden.

Knärot blommar i juli-augusti.

Knärot är rödlistad som sårbar i den svenska rödlistan 2020.

Källa: Naturvårdsverket