Förslagen som riskerar knäcka svenskt skogsbruk

LULUCF, RED III, Taxonomin, Fit For 55, EU:­s skogspolicy, Skogsutredningen, och Artskyddsförordningen – i en rapport listar Danske Bank några av de regleringsförslag som nu stöts och blöts i såväl Bryssel som Sverige.

”Att EU ens försöker sig på att styra skogsbrukandet med enhetliga regler för hela Europa måste anses som naivt. Europa spänner över en mängd olika skogstyper från Nordens taiga­ skogsbälte med sina barrskogar över tempererade lövskogar till subtropiska områden i Sydeuropa”, skriver Danske Bank i rapporten.

Bland annat vill EU minimera kalavverkning, även kallat trakthyggesbruk, som är den dominerande skogsbruksmetoden i Skandinavien.

– I EU:s nya skogsstrategi finns bland annat en skrivning som säger att man med ”försiktighet” ska använda vissa typer av skogsbruksmetoder, däribland kalhyggen. Men innebär det att man ska vara mer försiktig när man utövar trakthyggesbruket eller ska man använda trakthyggesbruk med försiktighet? I nuläget råder viss osäkerhet hur skrivningen ska tolkas och därför vet vi inte heller vilka konsekvenserna kan bli, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

Tomas Lundmark, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, menar att trakthyggesbruk är den skogsbruksmetod som optimerar produktionen.

– Vill man få ut så mycket virke som möjligt, då är trakthyggesbruket effektivt. Man delar upp skogen i ”trakter” med likåldrig gröda på. Och när alla träd är mogna att skördas, skördar man hela trakten. Det är precis som med åkerbruket – ingen blandar potatis och morötter, säger Tomas Lundmark.

Återkommande höggallringar

Ett alternativ till trakthyggesbruk är kontinuitetsskogsbruk – ofta kallat hyggesfritt skogsbruk. Det går i princip ut på att virkesuttagen sker genom återkommande höggallringar, och att marken aldrig lämnas helt kal.

Men enligt många bedömare kan tillväxten vid kontinuitetsskogsbruk aldrig bli lika hög som vid trakthyggesbruk.

– Ett av problemen är ljusinsläppet. Vid återplantering av ett hygge, med rätt plantor på rätt marktyp, är ljusinsläppet stort. Vid alltför stor omställning till kontinuitetsskogsbruk ser jag inte hur vi ska kunna bibehålla samma tillväxt vi har idag, säger Ola Josefsson segmentsansvarig skog på Handelsbanken.

Alla trädtyper är dock inte lika känsliga för sämre ljusinsläpp.

– Mer än hälften av träden är björkar och tallar och de gillar inte kontinuitetsskogsbruk eftersom de kräver väldigt mycket ljus för sin föryngring. De är ljusälskande trädslag och gillar därför hyggen. Ek och lärk behöver också mycket ljus medan gran och bok kan föryngra sig inne i skogen, säger Tomas Lundmark och fortsätter:

– Om man skulle införa kontinuitetsskogsbruk på hela Sveriges areal skulle produktionen minska med kanske 30 till 40 procent.

Ett annat EU-initiativ som oroar svensk skogsnäring kallas LULUCF som är en del av EU:s klimatpaket ”Fit for 55”. (Syftet med Fit for 55 – som presenterades sommaren 2021 – är att uppfylla EU:s klimatlag och minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 och att nå klimatneutralitet 2050.)

LULUCF reglerar hur utsläpp och upptag av växthus­gaser från skog och mark ska bidra till EU:s reviderade klimat­mål. Tanken är att kolinlagringen från skog och mark ska öka för att kompensera för andra sektorers utsläpp.

– För närvarande pågår förhandlingar om hur stora kolsänkor varje land ska ha – hur mycket koldioxid som ska lagras. Och enligt det reviderade förslaget från EU-kommissionen som publicerades i juli 2021 ligger Sverige i den absoluta Europatoppen, säger Johan Freij, affärsområdeschef, Skog och Lantbruk vid Danske Bank.

Enligt Danske Banks prognoser kan LULUCF innebära att Sverige måste minska avverkningarna med cirka 20 procent.

”Orsaken är att det endast är skog/skogsmark samt inlagring i träprodukter som står för en kolinlagring av betydelse”, skriver banken i rapporten.

Det senaste kravet från EU-kommissionen innebär att Sverige ska ha en kolinlagring på 47,3 mio ton år 2031, en ökning med 30 procent. Som jämförelse har Finland nästan lika mycket skog som Sverige, men där ligger kravet på endast cirka 17 mio ton.

RED III, ett uppdaterat Förnybartdirektiv, är ytterligare ett förslag som riskerar att drabba skogsbruket och skogsindustrin, varnar Danske Bank. Bland annat vill EU-kommissionen begränsa bioenergiuttag från äldre skogar.

”Det här är en ”one size fits all-hypotes”. Men att bedriva skogsbruk i Grekland är inte samma sak som att bedriva skogsbruk i Österrike eller Sverige.”

Ett annat initiativ är EU-taxonomin. Handelsbanken skriver i en rapport från i maj att taxonomin är ett nytt ramverk som förenklat kan beskrivas som EU:s nya uppslagsverk för vad som kan ses som miljömässigt hållbara, eller ’gröna’, investeringar inom olika sektorer.

”Även om det inte finns något krav på att vara i linje med ramverket kan taxonomin ändå komma att påverka en skogsägares verksamhet, detta då ett företag kan framstå som mindre attraktiva för investerare som söker ”gröna” investeringsmöjligheter om de inte uppfyller kriterierna. Vidare kan taxonomin komma att påverka vilken information och krav som ställs kopplat till grön finansiering”, skriver banken.

Förslag för att öka biodiversitet

Knappt ett halvår efter att EU-taxonomins slutversion presenterades kompletterades denna med förslag som syftar till att öka biodiversiteten. Danske Bank listar några av dessa i sin rapport:

*Skog där det inte skett avverkning på 60 år skall sparas för naturvård.

*Hyggesfritt skogsbruk skall eftersträvas, vilket upprepas i många förslag

*Inom varje skördeområde skall man eftersträva en ojämn ålders­struktur, med träd i alla åldrar från plantor till mogna och döda träd. Man skall spara minst 30 stycken gamla evighetsträd per hektar.

*I skog som uppkommer genom plantering eller sådd skall 20 procent avsättas för naturvård.

*Varje bestånd ska bestå av minst tre inhemska trädslag och minst 20 procent av varje trädslag

– Det här är en ”one size fits all-hypotes”. Men att bedriva skogsbruk i Grekland är inte samma sak som att bedriva skogsbruk i Österrike eller Sverige. Kommissionen har till och med föreslagit ett utbildningssystem för att man ska utbilda skogsägare på ”rätt” sätt. Det är som att underkänna svenskt utbildningsväsende på området, säger Tomas Lundmark.