Förfalskade årsbokslut bakom bolånebedrägerier: ”Urbota dumt och borde ha upptäckts”

Bakgrunden är att en liga mot betalning har ordnat bolån till privatpersoner genom förfalskade anställningsintyg och lönespecifikationer. Nu står det klart att även årsbokslut har förfalskats. Det säger bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim till Realtid.

Han har gått igenom alla förundersökningar som beskriver hur identiteterna för ett stort antal personer, framförallt från Baltikum, utnyttjats för att möjliggöra brottsligheten och för att hantera brottsvinsterna.

– Förundersökningarna är som alltid väldigt intressant läsning men de visar inte hela bilden, den första frågan som de drabbade bankerna måste ställa sig är varför detta inte uppfångades i deras normala kontrollrutiner? Här talar vi om en verksamhet som har pågått sedan minst 2018, säger Anders Björkenheim.

Han ger själv förklaringen och säger att en av huvudorsakerna är att bolånetagarna faktiskt har betalat för både räntor och amorteringar och med något litet undantag lyckats fortsätta – trots minimala officiella inkomster. En annan faktor är att minst en av bankerna misstänks ha haft en insider som fått betalt för att bevilja lån.

I en anmälan som Skatteverket gjorde till Ekobrottsmyndigheten i april 2020 listas några av de företag som ställt ut arbetsgivarintyg och lönespecifikationer som sedan använts för att få bankerna att bevilja bolån.

– Skatteverket hävdar att dessa företags årsredovisningar är förfalskade och i förlängningen är därmed alla intyg om påstådda anställda också förfalskade. Detta är möjligt eftersom Bolagsverket i många avseenden fortfarande är en registrerande och inte kontrollerande myndighet, säger Anders Björkenheim.

Han har identifierat flera punkter där bankernas kontrollsystem fallerade. En är att bankerna troligen inte tagit har kreditupplysningar på de aktuella bolagen som ställt ut arbetsgivarintygen.

– Hade de gjort det så hade de exempelvis kunnat se hur företaget inte rapporterat in arbetsgivaravgifter, vilket är helt avgörande då bankerna alltså har accepterat arbetsgivarintyg från företag som bevisligen inte har eller har haft några anställda, säger han.

En annan punkt är att flera av de förfalskade årsredovisningarna har bytts ut.

– Det innebär att dessa bolag har kunnat köpas för en mycket låg summa då de redan lämnat in en riktig årsredovisning med minus eller noll i resultat. När bedragarna sedan kommit över bolaget sänder de in en rättelse till Bolagsverket, som fram till 2018 omedelbart omregistrerade årsredovisningen. Några dagar senare kunde bolaget få ett kreditbetyg baserat på den nya förfalskade omsättningen. Det moduset är lyckligtvis inte möjligt längre som ett resultat av förändrade rutiner hos Bolagsverket, säger Anders Björkenheim.

En tredje punkt handlar om adresserna för företagen och dess företrädare.

– Att svenska banker år 2018-2020 fortfarande accepterar intyg från företag som har adress på några av de mest kända adresserna för bedrägerier är för mig en gåta. Varje banktjänsteman med självaktning ska studsa till när vissa adresser dyker upp, och fallerar den enskilde personen att reagera ska det finnas ett flaggningssystem, säger Anders Björkenheim.

Du har tidigare sagt till Realtid att bedrägerier är en ny basindustri i Sverige. Vad är då lösningen för att framöver hindra bolånebedrägerier likt dessa?

– Långivarnas processer kring kundkännedom måste bli bättre. Att acceptera arbetsgivarintyg från företag som inte rapporterar arbetsgivaravgifter är urbota dumt och borde ha upptäckts. I framtiden när vi vill låna mångmiljonbelopp till en lägenhet kommer vi att behöva validera våra inkomster med något annat än ett anställningsavtal och lönespecifikation. Min förhoppning är att bankerna slutligen fått den spark i baken som behövs för att de ska börja använda sig av de möjligheter som PSD2-direktivet faktiskt ger, säger Anders Björkenheim.