Folksams chefsekonom: Tydlig optimism i finansvärlden

Det är svårt att inte slås av den påtagliga optimismen som råder kring den amerikanska ekonomin, såväl tillväxten som arbetsmarknaden fortsätter att förvåna på uppsidan och IMF skruvade precis upp sin tillväxtprognos från 1,5 till 2,7 procent för i år.

Andelen ekonomer som tror på hårdlandning har sjunkit från 30 till 7 procent på ett halvår samtidigt som andelen som inte tror på någon landning alls, utan att man fortsatt kommer se en stark tillväxt har stigit från 5 till 36 procent enligt Bank of America, det förklarar optimismen och att man är villig att acceptera högre inflation och färre räntesänkningar. Senast i dag, fredag, kom amerikanska centralbankens huvudsakliga mått på kärninflation ännu en gång in högre än förväntat. Amerikanska ekonomer och strateger verkar inte heller fästa allt för stor vikt vid den politiska osäkerheten och det faktum att statsbudgeten och statsskulden är i väldigt dåligt skick.

”Det i sin tur ställer förväntningar på att Riksbanken kan bli den centralbank i väst (förutom Schweiz) som inte bara sänker först utan också kanske mest i år. Det kommer troligtvis leda till att den svenska, räntekänsliga ekonomin vädrar morgonluft.”

Men det är inte bara i USA det råder optimism, även i Sverige har det ljusnat ordentligt de senaste månaderna. Det handlar då inte om nivåerna utan snarare om att trenden i ekonomin ser allt bättre ut. Att inflationen kommit ned snabbare än de redan höga förväntningarna är den kanske viktigaste pusselbiten. Det i sin tur ställer förväntningar på att Riksbanken kan bli den centralbank i väst (förutom Schweiz) som inte bara sänker först utan också kanske mest i år. Det kommer troligtvis leda till att den svenska, räntekänsliga ekonomin vädrar morgonluft.

Konjunkturinstitutets barometerindikator visar på en bred uppgång i april om än från låga nivåer, framför allt är det är konjunkturkänsliga detaljhandeln och byggsektorn som registrerar de största uppgångarna. Att sedan finansministern lagt en expansiv vårbudget och aviserat större stimulanser till hösten gör att optimismen sprider sig.

Även om vi delar optimismen kring Sverige är det på sin plats med en eller ett par brasklappar, mycket kan fortfarande gå fel och börsen verkar ha tagit ut mycket av de positiva nyheterna i förväg. Vi har två alternativa scenarier; ett där inflationen biter sig fast på en obekvämt hög nivå vilket gör att räntorna inte kan sänkas som planerat och ett där ekonomin inte tar fart trots att stimulanserna kommer. Det är inte osannolikt att USA hamnar i det första scenariot, vilket skulle kunna föranleda den hårdlandning som i princip inga ekonomer längre tror på. Det är heller inte omöjligt att stimulanserna blir för små eller senfärdiga för att den svenska ekonomin ska lyfta på bred front, vilket kan leda till mer varaktig stagnation. Men inte ens de här alternativa scenarierna är nattsvarta även om det skulle leda till betydande korrektion på aktiemarknaden.

Marcus Svedberg
Chefsekonom, Folksam