Lisa Lönners krönika: Inte längre alltid bättre att välja kyckling före biff

Hur ska jag välja mat i disken? Konventionellt storproducerad kyckling har rödmärkts i årets utgåva av Världsnaturfonden, WWF:s ambitiösa och oberoende översyn ”Köttguiden”. Det innebär, enligt de hårda kriterierna, att det är bättre för det totala kretsloppet att äta grönt nötkött från djur som gått ute i betesmark, än att äta konventionellt producerad kyckling.

Detta är stora nyheter. Dessutom tycker WWF att svensk storproduktion av kyckling levt i skuggan av Sveriges goda djuromsorg på andra områden och pekar främst på användandet av genmanipulerade snabbväxande arter. Det är svårt att ta gröna beslut. Där kan man ta hjälp av WWF:s guide för protein som finns i appen Matguiden och ger en översyn av forskningsläget presenterat i ett lättsmält konsumentvänligt format. Det är en oberoende guide som inte bara ser till klimatet utan även jämför olika miljömärkningar och ursprungsländer.

Det är just i den nya guiden som svensk storproducerad kyckling får rött ljus. Det gäller alltså inte kyckling från mindre småskaliga producenter och kyckling som är kravmärkt, ekologisk eller svenskt sigill-klimatcertifierad.

Det finns en rad faktorer som vägs in vad gäller att äta hållbart och guiden gör en översyn av både klimatfrågan, i synnerhet biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, det vill säga djurvälfärd och antibiotika, och är presenterad på ett enkelt sätt. I årets märkning har man dessutom, på grund av den galopperande klimatkrisen, tightat till kraven för grönt ljus på klimatavtryck.

Billigare mat genom besparingar i produktionskedjan

Du har säkert också stått i butiken och funderat på om du ska överväga transporterna,råvarans framställning eller vilken
märkning den har? Foto: WWF

Sedan EU-inträdet har konsumtionen av kyckling ökat med 158 procent och genomsnittspriset har under denna period minskat avsevärt per kilo, enligt WWF. Att betala mindre för mat betyder oftast att någonstans görs besparingar. Det kan vara genom att använda genetik och manipulerade grödor som gör att stora arealer helt ödeläggs på andra arter.

”Att betala mindre för mat betyder oftast att någonstans görs besparingar. Det kan vara genom att använda genetik och manipulerade grödor som gör att stora arealer helt ödeläggs på andra arter.”

– Sverige har inte alls lyckats bra inom kycklingproduktion. Sverige har väldigt låg andel djur som inte har rörelsestörningar och kycklingarna växer enormt snabbt. När kycklingarna växer för snabbt får de problem med benen, de får svårt att gå och det blir ökad smärta för djuren, säger Anna Richert på WWF som ansvarar för guiden.

”Sverige har inte alls lyckats bra inom kycklingproduktion.”

Detta leder till alla möjliga dåliga sidoeffekter. En annan faktor som har lett till det röda ljuset är det foder svenska kycklingar äter, däribland genetiskt manipulerad soja, som skapar problem i naturen eftersom den biologiska mångfalden påverkas av att samma gröda odlas på stora arealer.

Bjärefågel i Torekov blev intervjuade på presskonferensen och berättade hur de arbetar. Den art de valt att föda upp är långsamt växande kyckling med god hälsa. Kycklingarna får stor yta och de behöver inte mycket mediciner. En gång på 25 år har man behövt använda antibiotika. Rasen har starka ben och fötter och när man mätt har de god ben- och fothälsa. Djurvälfärden kommer alltid först i alla beslut och man har valt att ha större yta per fågel. Dessutom har man en regel på högst en mils avstånd mellan gård och slakteri för att undvika lidande.

Andra lite trevliga inslag är att det finns höbalar att stå på så att kycklingarna kan komma upp lite och titta ut över landskapet. Personalen använder alltid två händer om kycklingen när de lyfter dem.

Höns härstammar från djungeln så man har på en av gårdarna haft ett gäng graffittiartister som målat bilder med lila och grönt vilket djuren tycker mycket om. Sist men egentligen inte minst är smaken. Konsumenten känner och kommenterar skillnaden på hur riktig kyckling smakar, enligt Bjärefågel.

Branschföreningen Svensk Fågel hävdar i ett inslag på SVT att man anser att WWF har fel. Det är förmodligen en av många reaktioner till denna rapport som med största sannolikhet kommer att skapa debatt. Men förhoppningen är väl främst att den skapar förändring.

Vi vet redan att det vi äter sätter stort avtryck på miljön; livsmedelsproduktion är ett av de områden som sätter störst avtryck på världens resursanvändning. Miljömärkningar kan vara svåra att överblicka och vissa är till och med finansierade av företagen själva. WWF gör anspråk på att samla forskningen och göra en total översikt.

Att äta kött ger som vi vet ett totalt sett större klimatavtryck än att äta grönt och vi behöver öka vår andel grönsaker i kosten. Budskapet är inte att äta mindre kött, men bättre. Det goda budskapet till köttälskare är att det för naturen inte är helt säkert att det bästa är att upphöra att äta kött. Det finns många fördelar för andra delar i kretsloppet, exempelvis öppna och varierande landskap, och även harmonin med jordbruket i övrigt, exempelvis med gödsel. Både lamm och nötkreatur tillhör det naturliga kretsloppet och bidrar med att hålla den biologiska mångfalden. Betande djur ger stora miljöfördelar och detta anser WWF att handeln inte riktigt synliggör.

”Det goda budskapet till köttälskare är att det för naturen inte helt säkert att det bästa är att upphöra att äta kött.”

– Det är upp till konsumenten att betala vad det kostar att hålla öppna landskap och god djurhållning. Vi tycker det är viktigt att konsumenter väljer och förstår, säger Anna Richert på WWF.

Fetter och ostar under luppen

Framöver finns nya faktorer att undersöka och utvärdera.

– Vi ska titta på fetterna. Många vegetabiliska fetter har stora miljöproblem så det är möjligt att det är så att vi bör äta mer animaliskt fett, fortsätter hon.

WWF visar också tabeller över vilt och lamm som är helt gröna. Vilda djur och aktiv jakt är bra för landskapet. Det äts dock rätt stor andel importerat lammkött som är rödmärkt. Vad gäller ostar bör vi äta mer svenskt och WWF påpekar att svenska ostar är allt mindre miljöpåverkande, men svensk hårdost har för hög kemikalieanvändning. Importerade ostar har dessvärre röd märkning och vi har fortfarande en hög andel import. Glädjande är att alltmer svensk grillost och eldost säljs i stället för den väldigt negativt påverkande halloumin.

Vad gäller ägg, som i det stora hela är ett grönt livsmedel, så uppmanas vi att äta mer av höna och tupp, och inte bara använda dem till äggproduktionen. Tuppkycklingar sorteras nämligen bort från början och hönorna används inte som kött när de har levt klart sina liv som värphöns.

Det finns också en helt jämförbar guide för jämförelse av vegetariska protein, ”Vegoguiden”. Appen ”Matguiden” sammanfattar det hela.

Hela Finrummet denna vecka >>