”Vi rear ut svenska företag”

En ekonomi som uppvisar ordning och reda i statsfinanserna, uthålliga överskott i de löpande affärerna med utlandet och stora utlandstillgångar brukar förknippas med en stark valuta. Det gäller uppenbarligen inte Sverige och kronan. 

Kronans svaghet beror på Riksbankens okonventionella penningpolitik. Riksbanken har sedan början av 2015 tillämpat minusränta, genomfört stora statsobligationsköp – slarvigt uttryckt bedrivit ”sedelpresspolitik” – och upprepade gånger signalerat tydligt att man inte vill se en alltför snabb kronförstärkning. Att kronan ständigt har tappat i värde har inte varit en huvudvärk för Riksbanken. Denna riksbanksasymmetri i verbala interventioner i kronan har påverkat marknadens förväntansbild och sänkt aptiten på att köpa och äga kronor. 

Att Sverige har låg styrränta är i sig inte speciellt konstigt. Det är ett globalt fenomen. Flertalet centralbanker med några få undantag har i dag historiskt låga styrräntor nära eller till och med under 0 procent. Detta japanliknande räntelandskap är framdrivet av demografiska krafter som sänker neutrala räntor och ger disinflationsinslag och konjunkturtrötthet. Det som gör riksbankspolitiken kontroversiell är att svensk inflation är ganska nära 2 procent, BNP-tillväxten god och hushållens skulder fortsätter att växa från en redan hög nivå. 

Kronans svaghet beror också på långsiktiga, strukturella drivkrafter. Statistisk visar till exempel att svensk inflation hade varit något högre än i övriga Europa de senaste åren. Även löner har stigit mer i Sverige. Detta är inget problem om produktiviteten ökar. Men Sverige har haft svag produktivitet som höjt Sveriges relativa kostnadstryck och försämrat vår konkurrenskraft. Det leder normalt till att kronan tappar i värde för att kompensera för försämrad konkurrenskraft. Dock ska sägas att denna typ av beräkningar av så kallade jämviktsnivåer är omgärdade av osäkerhet. Vår slutsats är ändå att kronan i dag är drygt 10 procent undervärderad mot till exempel euron.   

Kronan är en stukad informationsbärare som gör att kapital inte söker sig till Sverige. 

Frågan är om en svag krona är ett problem. Svaret är ja. Importerande företag som pressas av krympande marginaler kan tvingas skjuta upp investeringar och reducera personalstyrkan. Tror man därtill på Riksbankens besked att kronan ska stärkas på sikt avstår importörer från prishöjning på grund av rädslan att förlora kunder. En svag krona minskar också omvandlingstrycket i industrin. Det gör att företag kan ställas inför problem den dag kronan stärks. Därtill sänker kronan priset på våra tillgångar – vi rear helt enkelt ut svenska företag. 

Att kronan är svag förundrar många. En valuta som tappar i värde brukar vara förenligt med krislägen. Kronans nivå rimmar illa med svenska fundamenta. Kronan är en stukad informationsbärare som gör att kapital inte söker sig till Sverige. 

Därtill tappar hushållen köpkraft vilket kommer att märkas i resevalutakassan i sommar. Sverige skulle rimligen må bättre av om kronan var lite starkare. Visst kan det sänka inflationstrycket något men Riksbankens egen analys visar att sambandet mellan kronan och inflationstrycket är långt ifrån säkert och stabilt. Det är rimligt att tro att kronan stärks framöver men det börjar i så fall med att Riksbanken byter kronstrategi och upphör med de asymmetriska verbala interventionerna. 

Robert Bergqvist
SEB:s chefsekonom