Donald Trumps återkomst har mötts med entusiasm av marknaden, men uppföljaren brukar vanligtvis vara sämre än originalet. Det skriver Evli Abp:s chefsstrateg Valtteri Ahti.
"Vad kan vi förvänta oss av Trump 2.0?"
Realtid Debatt
Uppdaterad: 06 dec. 2024Publicerad: 05 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I vad som har beskrivits som ”den största politiska comebacken någonsin” blev den tidigare presidenten och dömde brottslingen Donald Trump förra månaden återvald till USA:s nästa president.
Han vann både elektorskollegiet och fler röster än den demokratiska kandidaten, vicepresident Kamala Harris. Anmärkningsvärt nog fick han också majoriteten av kvinnornas röster.
Missa inte: Trump svingar hejvilt: ”Hitta en annan dumbom”. Realtid
Det är förvånande att Trump vann med en kampanj som fokuserade på ekonomin. USA:s ekonomi har vuxit snabbare än någon annan större västerländsk ekonomi – och dessutom med låg arbetslöshet. Samtidigt har inflationen närmat sig centralbankens mål och reella inkomster har stigit då löneutvecklingen överträffat inflationen.
Klyftan
Trots detta tycktes väljarna inte betrakta den amerikanska ekonomin som ett ekonomiskt paradis. Klyftan mellan upplevd och faktisk ekonomisk verklighet var slående stor och kan mycket väl ha sträckt sig även till andra områden.
Denna splittring i verklighetsuppfattningar kan ha förstärkts av sociala mediers framväxt och traditionella mediers tillbakagång, som möjliggjort en allt större fragmentering av perspektiv och uppfattningar.
Läs mer: Strateg sågar USA:s vägval för framtiden – ”Det går inte ihop”. Dagens PS
ANNONS
ANNONS
”Drill, baby, drill”
Efter valdagen jublade de amerikanska aktiemarknaderna jublade. S&P 500 steg över två procent, medan småbolagsindexet Russell 2000 ökade nästan sex procent. Amerikanska obligationer såldes av och dollarn steg kraftigt.
En viktig drivkraft bakom uppgången på marknaderna var de åtgärder som uteblev. Medan Trump kampanjade för att sänka bolagsskatten, hade Harris föreslagit höjningar.
Bankjätten JP Morgan steg över elva procent på valdagen när bankaktierna rusade. Bankerna gynnades av förväntningarna på en Trump-administration, som lovade en mer avslappnad hållning till finansiell reglering, i kontrast till Biden-administrationens skärpta regelverk som Harris väntades fortsätta. Även alternativa kapitalförvaltare som Blackstone och Apollo drog nytta av dessa utsikter.
Missa inte: Kristersson: Heta linjen direkt med Trump. News55
Energibolagen blev också tydliga vinnare, eftersom industrin nu kan se fram emot mindre reglering och utökade borrningsrättigheter. Som den nyvalde presidenten Trump kort och gott har uttryckt det: ”Drill, baby, drill.”
En lättnadens suck
ANNONS
Monopoljättar som Alphabets moderbolag Google och Visa såg sina aktiekurser stiga med cirka fyra procent då konkurrensmyndigheterna lättade på trycket. Båda har tidigare anklagats för att missbruka sin marknadsdominans.
Hade Harris vunnit, skulle FTC-chefen Lina Khan sannolikt ha fortsatt den aggressiva antikonkurrenspolitiken och kanske övervägt en uppdelning av Alphabet. Med Trump är sådana scenarier mindre troliga.
Skattesänkningar, tullar och avreglering
Vi kommer få mer klarhet kring Trumps ekonomiska politik när hans administration är färdigställd.
Hans tidigare presidentskap kännetecknades av omstruktureringar i regeringen, vilket gör det mer användbart att förstå hans grundläggande värderingar än att vänta på specifika policys. Ett återkommande tema är Trumps intresse för tullar, något som han ofta har beskrivit som sitt ”favoritord i ordboken”.
Läs mer: Elon Musk – Jokern i Trumps Kinapolitik. Realtid
Kongressen är avgörande för beslut om skatter och utnämningar och republikanerna har vunnit både senaten och representanthuset. Utan en supermajoritet på 60 platser i senaten krävs dock fortsatt förhandling med demokraterna. Med majoritet i kongressens båda kamrar kan republikanerna genomföra betydande skattesänkningar.
Tullar på väg
ANNONS
Till skillnad från skattesänkningar, som tar tid att implementera, kan tullar införas snabbt eftersom de inte kräver kongressens godkännande. USA:s president kan införa tullar på upp till tjugo procent under fyra månader genom att åberopa nationell säkerhet.
Trump och många amerikaner anser det orättvist att resten av världen har högre tullar än USA.
Missa inte: Trumps tullhot möter kraftigt motstånd: ”Förödande”. Realtid
Historiskt sett var USA ett merkantilistiskt land med höga tullar. Under perioden 1860–1910 låg de genomsnittliga tullarna på över tjugo procent. Det var först efter andra världskriget som tullarna sänktes till historiskt låga nivåer.
Tullar kommer att ses som en central del av Trumps strategi för att förhandla fram bättre avtal med resten av världen. Han ser en transaktionsbaserad värld, där relationer är affärsöverenskommelser. Men både Kina och EU kommer sannolikt att svara med egna tullar, vilket kan leda till höjda tullnivåer över hela världen.
Statsskulden
Trump har föreslagit att finansiera skattesänkningar med tullintäkter, men detta är praktiskt taget omöjligt. För att täcka budgetunderskottet skulle en betydligt högre tull krävas, vilket skulle minska importen dramatiskt.
Amerikanska statsobligationsräntor har redan stigit, och efter valet 2016 steg de med nästan en procentenhet. Frågan är om obligationsmarknaden tror att USA kommer kunna hantera sin skuld.
ANNONS
USA har ett växande skatteunderlag, god demografi och en global reservvaluta. Ekonomiskt kanske landet inte är idealiskt, men relativt sett är det fortfarande bättre än många andra alternativ.
Trumps utrikes- och handelspolitik kommer att skapa volatilitet, men kommer troligen inte att välta den globala ekonomin. Hans pragmatiska natur och önskan att se aktiemarknaden stiga fungerar som en kontrollmekanism.
Valtteri Ahti
Chefsstrateg på Evli Abp
Läs mer: Trump har fått en till bästis från Big tech-gräddan. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
