USA-valet kan mycket väl utgöra höjdpunkten, men absolut inte slutpunkten, för vad som brukar kallas amerikansk ekonomisk exceptionalism. Det skriver Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam.
"USA:s ekonomiska dominans skakar i sina grundvalar"
Simon Kronö
Uppdaterad: 30 okt. 2024Publicerad: 30 okt. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Precis hemkommen från en researchresa i USA är det flera saker som leder till en sammanfattande känsla av att USA är mycket nära toppen av sin relativa tyngd.
Det handlar inte om att någon eller något kommer överta USA:s position i världen – den kommer alltjämt vara ohotad i politiska, ekonomiska, finansiella och inte minst militära termer – men det finns anledning att tro att den kommer devalveras. Detta framförallt om Donald Trump vinner valet och i ännu högre utsträckning om Republikanerna får majoritet i båda kamrarna.
USA slår alla förväntningar
Den kanske viktigaste anledning till att så många i USA och runt om i världen menar att USA är exceptionellt handlar om ekonomi i allmänhet och tillväxt och produktivitet i synnerhet. Såväl IMF som The Economist har nyligen pekat på hur den amerikanska ekonomin vuxit snabbare än den europeiska sedan den globala finanskrisen. I finansiella marknader, där detta länge har setts som en sanning, vill man ha exponering mot amerikansk produktivitet och innovation. Den amerikanska arbetsmarknaden är dessutom mer dynamisk och ekonomin mindre reglerad.
Läs mer: Tyskland varnar USA: ”Behöver överväga vedergällning”. Realtid
Givet detta kan man förundra sig över att missnöje över ekonomin är en av de stora valfrågorna och en av anledningarna till att Demokraterna har svårt att hävda sig. En av förklaringarna är att den gynnsamma utvecklingen inte fallit alla till dels, utan varit skevt fördelad samtidigt som inflationen slagit hårt mot många hushåll och mindre företag. Men desto märkligare då att de föreslagna ändringarna – högre handelstullar, mindre invandring, regressiva skatter och ökad skuldsättning – förvärrar snarare än förbättrar de här problemen.
ANNONS
Statsskuld på steroider
USA har de senaste åren också bedrivit en mycket expansiv finanspolitik, trots att ekonomin gått starkt och penningpolitiken försökt bromsa – och det finns inga planer på att konsolidera. Tvärtom förväntas både Trump och Kamala Harris öka på den redan höga statsskulden.
ANNONS
I dag uppgår nettoskulden till 99 procent av BNP (bruttoskulden, vilken är den man brukar räkna, uppgår till 122 procent av BNP) och förväntas stiga till 125 procent på tio år i kongressens budgetkontors basscenario. Om Harris vinner, och hon implementerar sina löften, stiger skulden upp till 144 procent – medan motsvarande siffra för Trump är 160 procent.
Missa inte: Skarp konflikt om Kina: USA pressar IMF att markera. Realtid
The Economist, i sin tur, frågar retoriskt om politiken kan grunda den amerikanska ekonomin som enligt tidskriften är större och bättre än någonsin. Det är svårt att inte svara jakande och inte mindre än 23 tidigare pristagare av Nobelpriset i ekonomi varnar för att Trumps föreslagna ekonomiska politik kommer leda till högre priser, större skulder och ökad ojämlikhet.
Marknader ignorerar risken
Vi tror sammantaget att amerikanska valet, speciellt om Trump vinner, kan utgöra toppen för den amerikanska exceptionalismen. Det betyder inte att något annat land kommer ersätta USA utan snarare att skillnaden mellan USA och resten av världen slutar öka. Det kan, till exempel, betyda att den amerikanska dollarn blir mindre övervärderad. Inte nödvändigtvis mometant men över en cykel.
Finansiella marknader är i dagsläget förhållandevis obekymrade över makrorisker i allmänhet och USA i synnerhet. Man ignorerar risken kring skuldsättningen och handelstullar, men detta kan ändras snabbt. Det brukar sägas att obligationsmarknaden är en disciplinerande aktör och det handlar nog snarare om när, snarare än om, den uppfattar amerikansk skuldsättning och ekonomiska politiken som en risk som inte prisats korrekt.
Eftersom man i princip gett upp kring amerikansk finanspolitik handlar det väldigt mycket om penningpolitiken. Den finansiella tidskriften Bloomberg menade i veckan att Trumps hot om centralbankens självständighet borde skrämma väljare. Man skulle kunna lägga till att även marknaden borde oroa sig.
Marcus Svedberg
Chefsekonom på Folksam
ANNONS
Läs mer: Världsekonomin balanserar på en knivsegg. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
