Svenskt Näringsliv: “3:12-reglerna behöver förbättras”

Med anledning av Per Lindwalls krönika från den 29 november vill vi ge följande kommentarer. Skatteregelverken och inte minst 3:12-reglerna, eller entreprenörsskatten som den också kallas, är komplexa och har utvecklats under lång tid med mängder av förändringar. Förbättringar är angelägna, men de kan vara svåra att utforma utan att orsaka nya problem.

Svenskt Näringsliv och dess föregångare Industriförbundet har deltagit aktivt i diskussionen om 3:12-reglerna alltsedan deras tillkomst för snart 30 år sedan. Den större förändring som trädde i kraft från 2006 skedde bland annat mot bakgrund av kritiken som framförts från företagarhåll i allmänhet och Svenskt Näringsliv i synnerhet. Under den senaste mandatperioden deltog Svenskt Näringsliv med en expert i utredningen SOU 2016:75 och lämnade ett särskilt yttrande, se betänkandet, från och med sidan 492. Frågan analyserades inför och efter betänkandet frågan vidare och Svenskt Näringsliv kanaliserade många kritiska röster. Detta som bakgrund till att förslagen om skärpningar avfördes från den politiska agendan hösten 2017.

Det är angeläget att sänka de höga marginalskatterna på tjänsteinkomster. Det skulle minska spänningen i skattesystemet och orsaken till 3:12-reglerna. Även den svenska kapitalbeskattningen är hög i ett internationellt perspektiv och behöver sänkas. Ett regelverk som upprätthåller en rågång mellan inkomstslagen torde därför bli kvar under överskådlig tid. Det är angeläget att dessa regler har enkel och effektiv utformning och kalibrering.

Det är svårt att identifiera en renodlad härkomst för typiska företagares och entreprenörers inkomster. I synnerhet kapitalinkomster kan ha flera skepnader. Kapitalavkastning liknande traditionell (riskjusterad) ränta på insatt kapital kan vara förhållandevis lätt att identifiera. Kapitalavkastning i form av så kallade entreprenörsräntor kan genereras när företagare framgångsrikt kombinerar idéer, processer, resurser med mera och är förknippad med ytterligare osäkerhet och risker. Vidare kan anställda generera intäkter som, utöver att täcka själva arbetskraftskostnaden, kan ge ägaren avkastning med tydlig kapitalinkomstkaraktär.

De 3:12-förslag som förkastades hösten 2017 innebar sammantaget en kraftig skatteskärpning och detta var en viktig orsak till att förslagen skrinlades. Det är dock angeläget att fullfölja det beredningsarbete som redan skett för att bland annat underlätta generationsskiften och slopa diskrimineringen av delägare med mindre innehav. Sedan 2006 års omläggning av 3:12-reglerna för att bättre främja företagande har skatteintäkterna från regelverket ökat. Ackumulerat till och med 2016, som är det senaste tillgängliga taxeringsutfallet, rör det sig om över 50 miljarder kr. Det som behövs för att förbättra förutsättningarna för företagande, investeringar och jobb är fortsatta reformer som stärker konkurrenskraften inte minst för mindre företag där 4 av 5 jobb skapas.

Johan Fall, avdelningschef
Richard Hellenius, företagsskatteexpert
Svenskt Näringsliv

Läs Per Lindwalls krönika här