Våra styrande måste i denna stund sjösätta ett räddningspaket för att hjälpa medborgarna och inte fokusera för ensidigt på finansindustri, banker och företag. Det skriver Carolina Sundell, ekonomijournalist och Samuel Kazen Orrefur, medlem i Positiva Pengar.
Staten borde omgående dela ut pengar direkt till folk
För snart två månader sedan kom socialutskottet överens om att ta fram ett förslag om en smittskyddspeng till de 200 000 i riskgruppen för att dö av viruset som inte kan arbeta hemifrån. Men processen går trögt, med snigelns fart. Socialminister Lena Hallengren menar i en intervju i DN den 7 maj att det är ”otroligt svårt” att administrera utbetalningarna på ett bra sätt. ”Det blir som att bygga ett nytt socialförsäkringssystem” och skulle kräva ”2 000 nya handläggare.” Detta för ”att avgöra vem som tillhör riskgrupperna” så ”man stävjar fusk så att rätt person får rätt ersättning.”
Vad det gäller att stödja banker, finansindustri och storföretag kan Riksbanken trolla fram 1 400 miljarder hur snabbt som helst utan knappt någon uppföljning. Riksbanken kommer bara kontrollera att 1/5 av de ”gratispengar till bankerna” som öronmärkts för att stödja företag faktiskt kommer gå till det ändamålet enligt ett penningpolitiskt protokoll. Man tillåter alltså att bankerna ”fuskar” med 80 procent av pengarna.
Men när det gäller de mest utsatta i samhället, då står våra styrande handfallna och skyller på kontrollsystem och byråkrati. Att människor som inte tillhör den värsta riskgruppen skulle få del av några enstaka miljarder betraktas som otänkbart.
I en tid där rekonstruktioner och konkurser haglar in samtidigt som arbetarna förlorar sina inkomster blir konsekvenserna av uteblivna inkomster mycket allvarliga. Enligt en Sifo-undersökning från i mars har hälften av hushållen bara tre månadslöner i sparbuffert, 30 procent bara två månadslöner och 16 procent ingen eller en halv månadslön. Tusentals människor kan få svårt att försörja sig, betala sina hyror och räkningar och köpa basala förnödenheter.
Varför inte lösa socialministerns byråkratiska problem genom att dela ut pengar direkt till alla i krisen, så kallade ”helikopterpengar”? Då slipper Hallengren anställa nästan sex extra Riksbanker som kontrollanter. Pengar direkt till medborgarna kunde dessutom hjälpa Riksbanken att nå inflationsmålet. Inflationen just nu är oerhört låg, minus 0,4 procent.
För helikopterpengar vore det bäst med en direktkanal mellan staten och medborgarna. Den påtänkta e-kronan skulle ge staten en effektiv infrastruktur för det. I väntan på att e-kronan klubbas igenom i Riksdagen skulle utbetalningar kunna göras direkt till våra skattekonton. Alternativt kunde finansministern föreslå att betalkonton för alla medborgare omedelbart kopplas till den statliga banken SBAB. Det är av vikt att vi undviker att bli ännu mer beroende av ett banksystem där privata bankers bankpengar dominerar. Statligt utgivna pengar, även kallade suveräna pengar, det är vad landets befolkning är svältfödda på.
Eftersträvar vi ett jämlikt samhälle och vill undvika att falla tillbaka i barbari, bör staten omgående dela ut pengar direkt till folk. Med rätt politik och tillskott till medborgarnas hushållskassor kan vi vända denna nedåtgående konjunktur. Vi lämnar frågan öppen: vill de styrande nära en finansiell aristokrati eller medborgarna?
Carolina Sundell
Ekonomijournalist och penningreformist
Samuel Kazen Orrefur
Medlem i Positiva Pengar