Schablonbeskattning – en ny väg för Sverige

Utöver den större översyn av skattesystemet som är överenskommen mellan regeringen och samarbetspartierna (januariavtalet), ska även möjligheten till ett förenklat skatte- och deklarationsförfarande för enskilda näringsidkare genom så kallad schablonbeskattning utredas.

I den dagsaktuella rapporten ”Ny väg in? Soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter från Entreprenörskapsforum” kartläggs hur modeller för schablonbeskattning kan se ut och hur de har införts i andra länder.

En enskild näringsidkare redovisar i dag, enkelt uttryckt, sitt överskott efter att ha dragit av kostnader i verksamheten från intäkterna. Överskottet beskattas som inkomst av näringsverksamhet, i samband med att företagaren lämnar sin privata självdeklaration. Vilka fördelar kan sänkta trösklar till egenföretagande ge?

I Sverige finns enligt SCB drygt 800 000 enskilda näringsidkare. Ibland utmålas egenföretagande som något för dem som inte kan hitta anställning, men bland en betydande del av näringsidkarna finns en stark känsla av identifikation i rollen som entreprenör. Inte nödvändigtvis för att ambitionen är att ens rörelse ska växa, utan för att man vill göra sin egen grej, ha kontroll över sin egen tid och skapa sin egen försörjning.

Ett system med schablonbeskattning skulle underlätta för många soloföretagare. Faktum är att sådana system finns i ett stort antal europeiska länder. 

Frankrike och Spanien har länge haft modeller för schablonbeskattning av mindre företag, med lägre skattesatser och förenklade beräkningsgrunder. Polen, Estland och Tjeckien har möjlighet för soloföretagare att väja schablonbeskattning, med mindre krav på bokföring, deklaration och momsredovisning.

I länder där schablonbeskattning införts, har det ofta motiverats med att det medför minskad administration och byråkrati för både företagaren och ansvariga myndigheter. I många fall har också minskat svartarbete varit ett viktigt motiv. Här finns en pendang till RUT-reformen i Sverige, som bidrog till att skapa rediga jobb i en tidigare svartjobbsdominerad sektor. Det innebar samtidigt en väg in på arbetsmarknaden för många.

För den kommande utredningen om ett schablonbeskattningssystem i Sverige är detta en viktig ingång: Vilka huvudsyften vill man uppnå? 

Klart står att utredningen bör utgå från de problem som svensk samhällsekonomi nu möter. Sverige har en av Europas mest tudelade arbetsmarknader, sett till skillnaden i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda. Samtidigt är ingångslönerna bland de högsta i OECD, vilket innebär en hög tröskel in på arbetsmarknaden. Många i utanförskap riskerar att förbli utan vägar in.

En svensk modell för schablonbeskattning av soloföretagande skulle ge möjlighet för fler att försörja sig genom näringsidkande. Det kräver dock väsentligt förenklade regler för bokföring, redovisning och deklaration – liksom lägre skattenivå. Inspiration finns att hämta från befintliga system i närliggande europeiska länder. 

Många talar om behovet av integrationsåtgärder. Förenklade möjligheter till företagande bör vara en självklarhet.

Patrick Krassén
Skattepolitisk expert Företagarna och författare till rapporten Ny väg in? Soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter
Johan Eklund
Vd Entreprenörskapsforum och professor BTH och JIBS