Så kan Sverige få 90 000 nya bostäder som vanliga unga vuxna har råd med – oavsett startlån

Plötsligt har vardagsekonomin blivit sämre för miljontals svenskar. Priserna skenar på mat, el, bensin och diesel. Det har gått snabbt – och allt tyder på att det kan förbli dyrt under lång tid.

Bostäder har däremot varit dyra i många år. Här har kalkylen för nära en hel generation unga vuxna aldrig gått ihop.
Mycket av det som byggts är bostadsrätter för de med höga inkomster eller rika föräldrar som lätt kan sätta över pengar till kontantinsatsen.
Alternativet för alla andra har varit att hoppa runt på andrahandskontrakt, bo kvar hemma – eller hoppas på osannolik tur i bostadskön. 

Problemet har vuxit i många år och tyvärr förvärras situationen i detta nu. Med stadigt stigande vardagsutgifter blir det ännu svårare för unga vuxna att spara ihop till den kontantinsats som behövs för att köpa. 

För att lösa problemen krävs flera åtgärder, inte bara en. Alla bidragande lösningar är välkomna.  
I veckan föreslogs staten införa startlån för förstagångsköpare. För- och nackdelar har debatterats flitig i media och förslaget ska på remiss. 
Men oavsett remissresultat kvarstår grundproblematiken – bostadsbrist och för höga bostadspriser. 
Enligt Finansinspektionens generaldirektör Erik Thudéen kommer inte startlån att lösa bristen på bostäder. Han efterlyser andra åtgärder för att öka bostadsbyggandet. 

En bra lösning vore bostadsrätter som vanliga unga vuxna har råd med.
Ja, det har sagts förr – men aldrig gjorts på riktigt. Förrän nu.

Det går nämligen att erbjuda bostadsrätter där priset är 70 procent lägre jämfört med traditionella bostadsrätter. Dessa bostadsrätter har samma kvalitet, samma materialval och samma trygghet som de dyra.

Det lägre priset blir möjligt genom att bostadsrättsföreningen tar den största delen av lånet – och inte den som köper. Det totala kostnaden för bostadsrätten är lika stort som tidigare, men fördelningen av lånet mellan köpare och föreningen för att finansiera den blir alltså annorlunda. Det gör att storleken på köparens kontantinsats minskar kraftigt. De totala utgifterna för boendet blir ungefär desamma som för en traditionell bostadsrätt då månadsavgiften är högre – men utgifterna för det privata bolånet blir betydligt lägre.

Denna nya finansieringsform för bostadsrätter är minst lika trygg som den traditionella modellen med dyrare priser. Räntorna är bundna över 20 år – föreningen och alla boende vet vad avgifterna blir i åratal framöver. Det spelar alltså ingen roll om räntorna skulle stiga i omvärlden.

Det unika med denna modell är att tröskeln sänks för vanliga unga vuxna, med vanliga jobb, att komma in på bostadsmarknaden – oavsett startlån. Kalkylen är inte gjord utifrån vad en tech-miljonär tjänar, utan ifrån vad en nyutexaminerad sjuksköterska får i lönekuvertet. En sjuksköterska kan med god marginal klara bostadsutgifterna varje månad men har betydligt svårare att spara ihop till den stora kontantinsats som krävs för en traditionell bostadsrätt. 

Idag bygger ingen för denna målgrupp. Modellen öppnar alltså upp för ett byggande som inte finns för tillfället. Enligt en ny och opublicerad rapport från fastighetsanalysföretaget Evidens kan modellen ge Sverige ett tillskott av 90 000 nya bostäder över hela landet. Det motsvarar ungefär ett nytt Växjö eller ett nytt Södertälje.

En liten del av efterfrågan är redan mött. De första bostadsrätterna är redan byggda i Malmö och de boende har flyttat in – efter att ha betalat cirka 30 procent av priset för en traditionell bostadsrätt. 

Varför byggs då inte fler bostadsrätter enligt denna modell?

Tyvärr frodas gamla fördomar om hur en bostadsrätt ”ska” finansieras. Många lever kvar i tron att det är köparen och inte föreningen som ”ska” ta merparten av lånet. Minnen av gamla problem med 90-talets högbelånade föreningar spökar fortfarande – problem som är helt bortbyggda i denna trygga lösning med låsta räntor.

Den attityden duger inte. 

Dagens situation är bekymmersam för många. Unga vuxna är en grupp som tyngs extra av stigande priser och en dåligt fungerande bostadsmarknad. Därför uppmanar vi alla med makt över byggandet i Sverige att skrota sina gamla fördomar och göra vad de kan. Sverige behöver få fram fler bostäder för vanliga människor med vanliga inkomster. 

Det finns 90 000 skäl att agera – och ingen tid att förlora.

Jesper Gustafsson
Vd Bosam
Timmy Andersson
Affärschef Bosam