Ingen verkstad utan snack!

Det pratas mycket om ålder just nu. Och inte bara i Sverige ska sägas. Frågan lyfter som en raket i takt med att nya rön duggar tätt – om äldres förbättrade hälsa och fortsatta lust att vara aktiva, om ungas förmåga att ta sig an stora uppgifter, men också om deras psykiska ohälsa, om arbetskraftsbristen, om ålderismens omfattning, om behovet av livslångt lärande, om urgröpta pensionskassor med mycket mera.

Exakt vad detta kommer att leda till, var och hur lång tid det kommer att ta innan vi som en följd därav ser saker hända i riktigt stor skala, det vet ingen. Men det jag törs säga redan nu är att vi ser början på stora förändringar. Vad det ökade åldersintresset medfört är att fler kan se tydliga argument varför förändringarna behöver ske. Man kan säga att vägarna har sopats rena och skyltarna kommit upp. Ungefär så.

Som medskyldig till att driva på informationsflödet och öka medias intresse för ämnet, får jag ibland höra saker som ”vackra ord”, ”så där har det låtit länge, men inte mycket har hänt”, ”mycket snack och lite verkstad”. Och så vidare.

Låt mig vara mycket tydlig då. Underskatta aldrig ordens betydelse. ”Snacket”, det ihållande, djuplodande och helst på alla bredder översvämmande snacket, är en ren förutsättning för att en verkstad ens ska komma i fråga.

Låt mig vara mycket tydlig då. Underskatta aldrig ordens betydelse. ”Snacket”, det ihållande, djuplodande och helst på alla bredder översvämmande snacket, är en ren förutsättning för att en verkstad ens ska komma i fråga.  Detta gäller även medierna, som också har sina naturliga intresseområden.

Noterar nu hur allt fler medier lägger ett åldersraster på sin bevakning, alternativt gör fokuserad granskning och/eller bevakning av området. Bara här i Sverige kan som axplock nämnas SvD Perfect Guide där jag själv skriver krönikor om ålder, TV4 Efter Fem som haft flera reportage med åldersvinkel, DN hade nyligen ämnet på osignerad ledarplats, Chef gjorde denna vinter ett helt nummer med tema ålderism bland chefer och här på Realtid har på kort tid fyra personer (förutom undertecknad seniorkonsulten Sture Johansson, bankdirektören Eirik Winter och chefsrekryteraren Jesper Olsson) tagit bladet från munnen.

En intressant detalj som visar hur hett ämnet blivit, är att Eiriks mycket läsvärda text refuserades av Dagens Industri så sent som för bara ett år sedan, men har nu på kort tid varit publicerad i både i DI och här på Realtid.

Till sist då. Jag blir ofta förknippad med ålderism och åldersdiskriminering. Det är helt OK eftersom det är destruktiva företeelser som drabbar många, men som ofta varit svåra att prata om. Men det är också bara de trista delarna av ett oerhört inspirerande och mångbottnat ämne, som skär in i de flesta sakområden på ett eller annat sätt, som berör ganska precis ett hundra procent av befolkningen – och som därför förtjänar oupphörlig uppmärksamhet.

John Mellkvist
Senior Consultant & Futurist, Mindmakers PR
Ambassadör i regeringens delegation för senior arbetskraft