Det måste bli slut på dubbelbeskattningen på pensionssparandet

Lagändringen 2016, då avdragsrätten för individuellt pensionssparande togs bort, har sannolikt lett till att det är få kvar av de runt 340 000 sparare som då använde den sparformen. Pensionsmyndigheten skrev i samband med lagändringen 2016 att både banker och försäkringsbolag hade lagt stora resurser på att informera sina kunder om förändringen. Det är naturligt att många inte kände till de förändrade förutsättningarna initialt. Men vad har branschen och dess intressenter gjort sedan dess?

Kunskapen om vilka som fortfarande dubbelbeskattas för sitt pensionssparande 2020 finns främst hos banker och försäkringsbolag. Men uppenbarligen har kampanjer och erbjudanden från dem avseende byten till andra liknande sparalternativ utan dubbelbeskattning inte fått önskad effekt.

Då kunskap och alternativ finns är frågan varför det fortfarande finns pensionssparare som dubbelbeskattas? TT tog i en artikel som publicerades i flera svenska medier i januari 2020 upp olika aspekter kring frågan. Enligt uttalanden från branschexperter finns bland annat önskemål bland spararna att kunna låsa sina besparingar fram till pension. Andra anledningar kan vara att sparare vill ha vissa regler för förmånstagare eller att man vill ha enkelhet i utbetalningar. Men den troligaste orsaken är nog ändå att det ligger kvar gamla överföringar som kunden inte tänker på. 

Oavsett orsak så finns det gott om andra bättre alternativ, exempelvis i form av investeringssparkonton eller kapitalförsäkringar, som banker och försäkringsbolag kan erbjuda kunderna som ligger kvar i individuellt pensionssparande. Banker och försäkringsbolag har alltså bra alternativ. Att dessa inte proaktivt erbjuds till de som fortfarande betalar in till individuellt pensionssparande skulle kunna bero på följande:

• Att banker och försäkringsbolag tjänar så mycket pengar på det individuella pensionssparandet att de gärna vill behålla den intäktsströmmen.
• Att banker och försäkringsbolag inte har en kundtillvänd organisation med nödvändiga processer, system och tjänster på plats för att identifiera vilka kunder som drabbas.

Troligen är den främsta anledningen inte att banker vill tjäna mer pengar på tjänstepaketeringar som inte adderar värde för kund. Mer sannolikt är att de inte har en proaktiv kundcentrerad organisation. Problemet kan delvis bero på att banker och större försäkringsbolag är konglomerat med ett antal olika affärsområden och med komplexa organisationer inom ett antal geografier. De är i grunden organiserade runt produkter och detsamma gäller deras IT-arkitektur, som stöd för verksamheten, och dess tjänstepaketeringar. Utan en samlad kundbild där samtliga åtaganden med banken framgår kan såväl förmånliga som rationella kunderbjudanden vara en utmaning.

På kort sikt borde branschens aktörer hjälpas åt för att lösa den uppkomna situationen. På lång sikt måste banker och försäkringsbolag ställa om och skapa en riktig kundtillvänd organisation så att dessa problem inte uppstår igen. De aktörer som lyckas kommer att ha nöjdast kunder och högst lönsamhet. Dessutom kommer dessa utföra en riktig samhällstjänst om de hjälper till att säkerställa bra lösningar som ger mer i pension för pensionsspararna. 

Magnus Eriksson
Specialist inom reglering och digitalisering
PA Consulting