Det här med vinstvarningar och regelverket MAR är alltid en spännande kombination. Det skriver Mikael Zillén, grundare och senior rådgivare på Box Communications.
Det är inte analytikerna som avgör marknads-förväntningarna
Mest läst i kategorin
Artikel 17 i EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) föreskriver att emittenter ska offentliggöra insiderinformation så snart som möjligt. Vad som utgör insiderinformation beskrivs i Kapitel 7 – ”Information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument och som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa finansiella instrument eller på priset på relaterade finansiella derivatinstrument.”
Inte glasklart, eller hur?
I Nasdaq vägledning står det att läsa: Hur ska ett bolag bedöma huruvida en väsentlig avvikelse för det finansiella resultatet eller den finansiella positionen utgör insiderinformation?
Principerna i generalklausulen i punkt 3.1 Regelverket och artikel 17 MAR gäller även vid bedömningen av om en förändring av resultat eller finansiell position erfordrar offentliggörande.
Ett bolag ska alltid utvärdera vilken inverkan olika beslut och omständigheter kan få på prissättningen av bolagets värdepapper samt huruvida information kan vara av relevans för förnuftiga investerare som tar investeringsbeslut.
Vid avgörandet av huruvida en förändring av bolagets finansiella resultat eller finansiella position är väsentligt nog för att utgöra insiderinformation ska bolaget utvärdera avvikelsen baserat på senast kända faktiska finansiella resultat, prognos eller framåtblickande uttalanden.
Bolaget bör beakta resultatutsikter och allmänt kända förändringar av finansiella villkor för återstoden av granskningsperioden. Omständigheter som påverkar sådana utsikter kan omfatta förändringar i bolagets verksamhetsmiljö och säsongsbetonade mönster i bolagets bransch(-er). Hänsyn kan också tas till annan information som bolaget har offentliggjort rörande påverkan på bolaget av externa faktorer (till exempelkänslighetsanalyser för råvarupriser eller avseende specifika marknadsutvecklingar).
Marknadsförväntningar, såsom analytikerestimat, bör beaktas men är i sig inte avgörande för en sådan utvärdering. Det är den information som offentliggjorts av bolaget självt och vad som rimligen kan härledas från sådan information som är viktigast.
Det är bolagens kommunikation som skapar förväntningar
Om ett bolag lämnar prognos så blir det supertydligt om man avviker åt ena eller andra hållet, frågan blir snarast om avvikelsen är stor nog för att kommunicera. Om man inte lämnar prognos blir allting mycket luddigare och eftersom väldigt få svenska bolag lämnar prognoser hamnar de allra flest i den kategorin.
Att det finns marknadsförväntningar på alla bolag, oavsett analytikertäckning eller inte, är ställt utom allt tvivel – det är ju aktiekursen som sätts av köpare och säljare som ger svaret. Det är med andra ord upp till varje enskilt bolag att göra bedömningen om den förnuftige investerare kan härleda resultatavvikelsen från den kommunikation som bolaget förmedlat. Och det är naturligtvis inte helt enkelt.
Ser bedömningen olika ut för den omvända och den vanliga vinstvarningen?
Under årens lopp har jag haft många samtal och diskussioner med bolag om huruvida man ska lämna prognoser eller inte. Den enskilt största invändningen emot att göra det är just risken för att behöva göra en negativ vinstvarning. Så det är högst sannolikt att bolag gör sitt yttersta för att slippa den vanliga vinstvarningen medan en omvänd inte gör lika ont. Eftersom det handlar om vad man kommunicerat tidigare och en bedömning av vad den förnuftige investeraren borde ha förstått av detta blir det en väldigt subjektiv bedömning. Det viktigaste är att man som bolag tydligt dokumenterar sina beslut.
Man kan väl säga att eftersom varje bolag, och dess kommunikation, är helt unik blir det omöjligt att en praxis skapas som alla kan följa. Avvägningar måste göras, där eventuella analytikerestimat blir en del utav utvärderingen. Bolagen sitter ju både på svaret varför avvikelsen skett och om detta är någonting som är allmängiltigt (pandemi) eller något man berättat om.
Hur man än vrider och vänder på det så skapas marknadsförväntningarna av bolaget självt oavsett om de är bra eller dåliga på att kommunicera.
Mikael Zillén
Grundare och senior rådgivare Box Communications
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.