Realtid

Därför sökte Bonnesen upp Browder i London

Birgitte Bonnesen bad om ett möte med Bill Browder 2018. Vid mötet i London var hon tydlig med att Swedbank inte hade problem med penningtvätt. Foto: TT
Annelie Östlund
Uppdaterad: 25 apr. 2022Publicerad: 25 apr. 2022

Förre Swedbankchefen Birgitte Bonnesen och hennes ”förtrogna” – dåvarande chefen för regelefterlevnad Cecilia Hernqvist – sökte upp Bill Browder i London. ”De ville veta om vi granskade Swedbank – och var tydliga med att det inte behövdes”, berättar Browder för Realtid.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

Kryptovalutors mörka sida: "Attraktivt för kriminella"

23 dec. 2024

Förre Swedbankchefen Birgitte Bonnesen och hennes ”förtrogna” – dåvarande chefen för regelefterlevnad Cecilia Hernqvist – sökte upp Bill Browder i London.

– De ville veta om vi granskade Swedbank – och var tydliga med att det inte behövdes, berättar Bill Browder för Realtid.

Bill Browder, grundare och vd för Hermitage Capital Management, hade tillsammans med sitt team på investmentbolaget haft en nyckelroll i avslöjandet av penningtvätten i Danske Bank.

Hermitage hade arbetat nära tidningen Berglingske Business som i mars 2017 avslöjade att anställda vid bankens estniska filial hade hjälpt tusentals kunder – bland annat ryska kriminella nätverk – att undanhålla mångmiljardbelopp från myndigheter.

Sedermera visade en utredning att misstänkta transaktioner på totalt 200 miljarder euro hade gjorts under åren 2007–2015.

– Vid det här laget undrade alla hur det var med de andra bankerna. Så vi började gå igenom banker en efter en. Efter Danske Bank tog vi oss an Nordea som vi anmälde, berättar Bill Browder för Realtid.

I Sverige satt samtidigt bankchefen Birgitte Bonnesen på sin kammare och undrade om Hermitages sökljus hade hamnat på Swedbank.

Enligt chefsåklagare Thomas Langrot hade Bonnesen vid den här tiden ”kännedom om icke offentliggjord information om omfattande och allvarliga brister gällande AML-processerna och även information om omfattande misstänkta transaktioner/kunder utifrån ett penningtvättspespektiv i den estniska verksamheten.”

ANNONS

Enligt en granskning som SVT gjort hade Birgitte Bonnesen – chef över den baltiska verksamheten från 2011 till 2014 – dessutom informerats redan 2013 om att banken var inblandad i den så kallade Magnitskij-affären.

Sergej Magnitskij var en skattejurist som på uppdrag av Bill Browder granskat och avslöjat ett gigantiskt bedrägeri.

Hermitage Capital Management hade betalat 230 miljoner dollar i skatt till ryska staten – pengar som ett kriminellt nätverk hade stulit. Men istället för att de skyldiga åtalades och fälldes, blev Sergej Magnitskij anklagad för exakt det brott han avslöjat.

Magnitskij fängslades 2008, torterades och dog slutligen i ryskt fängelse – något som också förändrade Bill Browders liv.

Han lade ned sin investeringsverksamhet och har sedan dess ägnat sig åt att försöka ge Sergej Magnitskij upprättelse – och ställa förövarna till svars.

”Frågade om vi utredde Swedbank”

Men det var inte för att Birgitte Bonnesen ville berätta för Bill Browder om Swedbanks inblandning i Magnitskij-affären som hon sökte upp honom i London under 2018 – efter Danske Bank-skandalen.

– Det var märkligt. Jag fick ett mejl från en av hennes medarbetare om att hon vill träffa mig.

ANNONS

Men Birgitte Bonnesen kom inte ensam. Men sig hade hon Cecilia Hernqvist, bankens dåvarande chef för regelefterlevnad som av medarbetare beskrivits som en person som ingick i Bonnesens ”inre krets”.

Hernqvist hade tagit över efter Viveka Strangert som fått sparken 2016 efter att under ett styrelsemöte ha presenterat en rapport som visade på betydande brister avseende arbetet med att förebygga penningtvätt i den baltiska verksamheten.

– Bonnesen frågade om det var så att vi råkade utreda Swedbank. Men det gjorde vi inte då. Jag sa att, vi tar en bank i taget och har inte hunnit till Swedbank. Men ni kommer förmodligen näst i kön, säger Browder.

–Hon var tydlig med att Swedbank inte hade problem med penningtvätt – att det var därför de var här – för att berätta det. Och hon var väldigt övertygande.

Har någon bank-vd, utöver Birgitte Bonnesen, kontaktar er på det här sättet?
–Nej

Som Bill Browder tolkar det hade Bonnesen ett övergripande syfte med besöket:

–Om vi inledde en granskning – och om vi mot förmodan hittade något – ville hon att vi skulle visa dem först vad vi hade hittat. Jag svarade att, det har vi inte tid med. Ni borde göra er egen utredning och rapportera till myndigheterna om ni hittar något. För om vi hittar någonting kommer vi att rapportera till myndigheterna.

Kort därefter tog SVT kontakt med Hermitage Capital Management.

ANNONS

–SVT var mitt uppe i sin undersökning av Swedbank. Vi lämnade det vi höll på med och började granska Swedbank. Och naturligtvis hittade vi massor med penningtvätt i banken.

”Bevis för en mörkläggning”

Senare har det framkommit uppgifter om att Bonnesens parhäst Cecilia Hernqvist även hade en central roll när Swedbank valde att undanhålla kopplingar till den ökända advokatfirman Mossack Fonseca i Panama för amerikanska finansmyndigheten Department of Financial Services, DFS, i New York.

Cecilia Hernqvist blev uppsagd från banken i september 2019.

Birgitte Bonnesen väntar i sin tur på rättegång efter åtal för bland annat grovt svindleri och grov marknadsmanipulation. I ett nötskal handlar anklagelserna om att hon ljög för marknaden.

Thomas Langrot, chefsåklagare på EBM, förklarar i en skriftlig kommentar: ”Förundersökningen visar även att det fanns en tydlig strategi från bland annat vd:n att problemen gällande AML-processerna i den estniska verksamheten inte skulle komma ut till marknaden. Ett annat ord för detta är att det finns bevis för en mörkläggning.”

Dock har ingen inom Swedbank blivit åtalad för att handgripligen ha ägnat sig åt penningtvätt.

Här svarar Birgitte Bonnesens ombud Per E Samuelsson>>

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

De spås bli vinnande aktier under 2025

Efter ett utmanande år för biltillverkare ser 2025 desto ljusare ut för fordonssektorn, åtminstone om du frågar Deutsche Bank. Storbanken pekar nämligen ut Tesla och svenska Autoliv (börskurs Autoliv) som nyckelaktier att satsa på. Deutsche Banks analytiker ser särskilt positivt på Teslas position inom självkörande teknik, som väntas bli en avgörande konkurrensfördel under 2025. Missa […]