Realtid

Därför föll priset på guld när börsen rasade

Johan Såthe
Uppdaterad: 03 mars 2020Publicerad: 03 mars 2020

Guld ifrågasätts som ”säker hamn” under börsturbulsensen efter ett kraftig fall förra veckan. Förvaltaren Eric Strand tror fortsatt på guld som en bra hedge.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Förvaltaren Eric Strand har gjort sig känd som en stark förespråkare av råvarorna guld och silver. Han förvaltar den egna fonden Auag Silver Bullet A, som han själv brukar kalla ”Sveriges mest riskfyllda fond”. I fredags gjorde fonden skäl för namnet. När guld och silver föll kraftigt föll fonden ännu kraftigare, den var ned 8,36 procent. Blackrocks fond BGF World Gold A2 föll ännu mer, 10 procent.

Eric Strand konstaterar att även ”säkra” guld kan få relativt kraftiga fall under så extrema omständigheter som vi ser på börserna just nu.

– Oavsett om det är coronavirusets dödlighet som är skrämmande eller om det är de ekonomiska konsekvenserna av minskad konsumtion och nedstängda fabriker som har gett oss detta ”black swan-event” för systemet undrar många hur guld kan gå ner samtidigt som den största och stabilaste börsen i USA har backat 12 procent på några dagar. Och Apple, världens näst största bolag, gick ner med 20 procent.

Exakt. Det verkar inte alltid stämma att guld går upp när börsen går ner?
– Guld har över tid en samvariation med börsen nära noll. Under finanskrisen 2008 gick svenska börsen ner 39 procentt och guld i kronor gick upp med 25 procent. Men man har också år när båda går upp, som 2009 då svenska börsen gick upp 53 procent och guld i kronor gick upp 14 procent. Om guld automatisk skulle röra sig tvärtemot mot börsen varje dag skulle samvariationen vara  minus 1, vilken den inte är.

Är inte guld en klassisk ”flight to safety” längre? 
– För att se effekten av guld och silver i en portfölj måste man titta på den långsiktiga låga samvariationen inte på enskilda dagar, veckor eller månad. Kortsiktigt kan många olika faktorer spela in och verkligen få en att undra om sambanden.

Många upplever rörelserna som märkliga.
– Under den första tiden av en korrektion så händer saker som man inte tror borde hända, som nu till exempel att både guld och dollar gått svagt. I viss mån beror det på att köparna ställer sig vid sidan och inget blir sålt innan någon köpare är beredd att köpa vilket då ofta blir flera procent under tidigare kurs.

– Ett annat fenomen är stora spelare på börserna som belånar sina portföljer för att maximera den procentuella avkastningen på det egna kapitalet hamnar i svårigheter och behöver likviditet för att möta ökade krav på säkerheter från långivarna.

– De tvingas då sälja och säljer både det som gått dåligt. Men det kan vara svårt med till exempel högriskobligationer och det som gått bra. De har troligen varit långa både i dollar och i guld. I en sådan knipa säljer de plötsligt sina guldinnehav, som alltid är säljbara, bara för att skapa likviditet för täcka kraven på ökade säkerheter för övriga positioner.

ANNONS

Enligt Eric Strand finns även faktorer som pressat ner priset på guld. Främst de amerikanska storbankerna, ”commercials”, stora negativa positionering på COMEX (råvarubörsen i USA, reds anm).

– Commercials gick kort i guld och silver under uppgången fram till 24:e februari och stod med 70 miljarder kronor i orealiserade förluster, nu runt 45 miljarder kronor. De har satt sig i en prekär situation och gör allt för att kunna köpa tillbaka dessa positioner utan förlust.

– För att kunna göra det måste de på något sätt få priserna att gå ner och bryta genom 50-dagars snitt och även 200-dagars snitt för då kan de få många algoritmstyrda fonder och ”svaga händer” att sälja sina långa innehav.

 – Om de inte lyckas och priserna fortsätter upp så kan de tvingas ge upp och måste då börja köpa tillbaka sina korta positioner vilket skulle få priserna att gå upp ännu mer, en så kallad ”short-squeeze” vilket är ett väldigt positivt scenario för långa investerare. Om de däremot lyckas så brukar ”korrigeringen” först sluta när de fått priserna en bit under 200-dagarssnittet.

– Detta gör självklart kortsiktigt ont för långa investerare men samtidigt så skapar det mycket bra tillfällen för den som med långsiktighet tror på ”caset”, då det ger en rea och bra risk/reward situation med bara starka händer som ägare kvar, ägare som inte säljer på kortsiktiga prisrörelser.

Hur ligger din fonde Auag Silver Bullet positionerad?
– Det är en ”dum” aktiefond med bara långa innehav och full exponering mot marknaden. Detta gör fonden ganska enkel och transparent – går vår marknad upp så går fonden upp och går marknaden ner så går fonden ner. Samvariationen mellan vår marknad AU-index och breda börsen är långsiktigt låga 0,3.

– Med stor exponering mot en mycket volatil råvara och dessutom i en aktiebransch som är en av de volatilaste ser vi det som en fördel att minska den specifika bolagsrisken med en väl diversifierad portfölj innehållande 25-30 innehav. Som fond hoppar vi som sagt aldrig in och ur vår marknad.

Vad tror du om framtiden?
– Vi ser en lång bull-marknad framför oss för guld-silver som kan sträcka sig under hela 20-talet och räknar med att marknaden för gruvbolagen kommer gå upp fem-tio gånger innan det toppar.

ANNONS

– Vi förväntar oss många vågor på vägen, som under senaste året där det både gått ner 20 procent och gått upp 60 procent. Så om man är med på resan får man spänna fast bältet. Vill man som investerare vara lite aktiv in och ut ur fonden, så är det ju såklart, bäst att sälja lite efter en uppgångsfas och köpa lite mer efter en nedåtvåg.

– Som en följd av de senaste stora breda nedgångarna på börserna så har förväntningarna på snabba och många räntesänkningar skjutit i höjden. Mjuka centralbanker och ökade stimulanser är, allt annat lika, mycket bra för avkastningspotentialen i guld/silver. Caset känns starkare än någonsin och ännu mer så när vi snart blir av med ”commercials” inblandning och nu dessutom blivit av med många ”svaga händer”, säger Eric Strand.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

EU:s djärva drag för ekonomin – en delikat balansgång

ECB överväger en djärv räntesänkning att ge eurozonen ny ekonomisk fart. Samtidigt hotar flera externa faktorer – tajmingen blir avgörande. Inflationen i eurozonen ser ut att vara under kontroll. Europeiska centralbanken, ECB, kan därför dra till med ett djärvt drag för att kickstarta ekonomin – nämligen sänka styrräntan hela vägen ner från dagens 3,5 procent […]