Därför drar finansprofilerna till skogs

Genomsnittspriserna för skogsfastigheter i Sverige steg under 2021 med cirka 11 procent till 535 kronor per skogskubikmeter, enligt konsultbyrån Ludvig & Co.

Det är bland de högsta prisuppgångar som har uppmätts sedan man startade studien i mitten av 90-talet.

Enligt Handelsbankens rykande färska skogsrapport kan rekordpriserna förklaras med att en ny grupp investerare har fått upp ögonen för skogen.

– Vi ser ett fortsatt stort intresse för att äga skog, det handlar dels om att skogsmark drar till sig kapital från extra rörliga volatila kapitalmarknader, dels att det finns nya typer av köpare framförallt i norra Sverige. Även den pågående klimatdebatten är en stark trend som driver upp priserna, säger Christian Kopfer. aktieanalytiker skog och råvaror, i en kommentar.

–För tio år sedan var det grannar och folk i närområdet som var de vanligaste köparna av skogsfastigheter. Det har kommit in en helt ny kategori köpare – kapitalstarka köpare som fått upp ögonen för möjligheterna för denna förnyelsebara råvara, säger Handelsbankskollegan Ola Josefsson, segmentsansvarig skog.

Ett exempel är Roger Akelius som enligt lantbrukstidningen ATL köpt skogsfastigheter i hela Sverige för 340 miljoner kronor under det senaste halvåret. Andra kända skoginvesterare är H&M-miljardären Lottie Tham och Antonia Ax:son Johnson.

Det ökade intresset för skog bland kapitalstarka privatpersoner och förmögna familjer beror delvis på en rädsla för inflation.

”Jag räknar med en stark inflation efter att penningmängden ökat under tio års tid”, skriver Roger Akelius i ett mejl till DI vilket publicerades i måndagens tidning.

Men det rör sig också om en satsning på mer långsiktiga trender med koppling till den gröna omställningen.

–Framöver kommer det att bli virkesbrist av olika anledningar, framför allt för att vi kommer att använda skogen till så mycket mer än vad vi gör idag. Exempelvis kommer en ökad efterfrågan från byggbranschen – som ska ersätta betong med trä. Vi har bara sett början på vad vi kommer att nyttja skogen till, säger Ola Josefsson.

Men samtidigt som efterfrågan spås öka, kommer utbudet inte att göra det i samma utsträckning.

– Vi kommer inte att kunna öka avverkningen nämnvärt. Det växer ungefär 120 miljoner kubikmeter per år i Sverige och vi avverkar 85 till 90 miljoner kubikmeter. Av det som växer finns en del i naturreservat och avsättningar till naturvård. Så i förlängningen ser vi att virkespriset kommer att öka, säger Ola Josefsson.

I det korta loppet kan kriget i Ukraina få träpriserna att rusa.

”Marknaden för sågade trävaror kommer sannolikt att stärkas under de kommande kvartalen, eftersom ryska exportvolymer till Europa minskar kraftigt. Däremot ser vi mer sansade prisnivåer in i nästa år, när vi räknar med att ett ökat utbud gradvis når marknaden, samtidigt som efterfrågan rimligen kommer att fortsätta utvecklas i cykliska mönster”, säger Christian Kopfer i en kommentar i rapporten.

Handelsbanken spår också uppgångar i priset på massaved.

– I Sverige har man redan byggt ut massavedsindustrin och har planer på att bygga ut den ytterligare. Under början av nästa år sätter exempelvis SCA en ny kartongfabrik i bruk. 2023 kommer också två stora pappersbruk i drift i Finland, och Finland har tidigare importerat det mesta från Ryssland. Sannolikt finnarna att vända sig västerut – vilket är fördelaktigt för skogsägarna i norra delen av Sverige, säger Ola Josefsson.

Enligt Handelsbanken kan massavedspriserna stiga med 50 till 100 kronor per kubikmeter på något års sikt.