Därför blir det svårt för en blå regering att bedriva klassisk borgerlig politik 

Det är utmaningar som kommer att ställa stora krav på sammanhållning och det som ekonomer kallar ”public action”. Det vill säga insikter om att det inte räcker att enskilda individer och aktörer agerar för sitt eget bästa utan det krävs en mera kollektiv samordning på alla nivåer. Det vill säga politik och politisk handlingskraft. Dessutom skall denna kraft gå i rätt riktning.

Utfallet av det svenska riksdagsvalet stärkte knappast förmågan hos den tillträdande regeringen, vilken det än blir att hantera dessa utmaningar. Det oerhört jämna och ännu ej avgjorda slutresultatet döljer det faktum att olika väljargrupper och därmed motkrafter sitter allt längre ut på gungbrädorna, vilket i sig skapar stora spänningar.

Storstäderna röstar vänster, medan landsbygden röstar höger. De äldre röstar vänster medan de yngre röstar höger. Kvinnor och människor med utländsk bakgrund röstar vänster liksom de med längre utbildning och då naturligtvis tvärtom för deras motparter.

Men spänningarna är inte bara stora mellan de två olika regeringsalternativen. De finns även inom dem. På den rödgröna sidan finns Centerpartiet, som vad gäller ekonomi i mycket är kvar i sin nyliberala fåra, och som inte har så mycket gemensamt med Vänsterpartiets reflexmässiga kollektivism. På den blå sidan är Sverigedemokraterna ett oprövat kort i ekonomiska policyfrågor.  En stor del av deras väljare utgörs av besvikna arbetarväljare som upplever att välfärdsstaten inte längre fungerar för dem, utan mest sörjer för ”de andra”.  Det gör trots allt att det lär bli svårt för en blå regering att bedriva klassisk borgerlig politik med sänkta skatter finansierade genom försämringar i socialförsäkringssystemen. Det enda som ter sig som hyfsat säkert efter detta val är att vi kommer att få se en mer påtaglig ”dansk sväng” i migrationspolitiken.

För utan kompensation för de skenande elpriserna så kommer stressen för elefanten i den svenska ekonomiska glasbutiken, bostadsmarknaden och därmed banksystemet, att riskera att sopa ner hela servisen.

Den första utmaningen för en ny regering är försöka mildra och dämpa den elprischock som drabbat svenska hushåll och som kan förvärras i vinter. Det handlar då inte om att underlätta för utbyggnad av kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Det handlar om att föra tillbaka den enorma kassa som Svenska Kraftnät har byggt upp med sina kapacitetsavgifter, liksom att se till att den installerade planerbara produktionskapacitet som faktiskt finns också kan köras nu när det börjar bli kallare. Det är görbart, men kräver snabb implementering. Den akuta krisen i det svenska elsystemet är högst överdriven (realtid.se)

För utan kompensation för de skenande elpriserna så kommer stressen för elefanten i den svenska ekonomiska glasbutiken, bostadsmarknaden och därmed banksystemet, att riskera att sopa ner hela servisen. För kombinationen av stigande elräkningar och snabbt stigande bostadsräntor kan snabbt bli en toxisk mix för den svenska ekonomin. #Val 2022: Den stora frågan som inte diskuteras alls (realtid.se)

Det många politiker och ekonomer inte har velat se är att det är de växande bostadskrediterna och därmed ökande bostadspriser har varit motorn i den svenska inhemska ekonomin under de senaste decennierna, men som har skapat en allt större sårbarhet mot den typ av chocker som vi nu är mitt uppe i.

Men Sverigedemokraternas allt större tyngd skapar också en större osäkerhet i våra relationer till omvärlden. Det gäller säkerhetspolitiken, som Natomedlemskapet och vår hållning gentemot Ryssland. Det gäller också vår position inom och hållning till EU, liksom även vad denna institution är på väg. Och vart tar klimatpolitiken vägen?

För även om Ulf Kristersson får chansen att bli statsminister är det svårt att tro att det blir någon riktig ”ordning”.