Därför behöver kapitalmarknaden öka sin insikt i politisk analys

De geopolitiska processerna har – om man ser geopolitik ur ett bredare perspektiv och inte
som en teori – dramatiskt ökat i antal och gäller inte bara krig och förstörelse, utan utgör
också en strategisk utmaning och en omgruppering av global politik, säkerhetspolitik, handel, logistikkedjor, naturresurser, matförsörjning med mera. För trettio år sedan då bolagen flockades till Kina för de då fördelaktiga produktionskostnaderna och de effektiva logistikkedjorna skull, var det ingen som tänkte på eventuella långsiktiga konsekvenser av flytten. Ingen skänkte de politiska utmaningarna en tanke. Eller att det som var en möjlighet då, skulle kunna bli problematiskt i framtiden.

”Ser man på kapitalmarknadskollektivet tror jag att det tills vidare råder brist på individer som på riktigt förstår och kan analysera vad polarisering innebär, eller som ens har läst en grundkurs i statsvetenskap eller (internationell) politik för den delen. Då är det lätt att hålla sig till generaliseringar och gå med strömmen, och visa på statistik och långa grafer, i stället för att aktivt identifiera de politiska fallgroparna eller möjligheterna, på samma sätt som en duktig aktieanalytiker gör i förhållande till lönsamhet och kassaflöden, ledning och marknadsförutsättningar.”

Men Kinas fokus på nationell säkerhet och ökad självförsörjning, samtidigt som tillväxten har avtagit, har fått konsekvenser. De ökade spänningarna mellan USA och Kina, de ökade handelshindren och operativa utmaningarna för bolag med verksamhet i Kina, har gjort att flera bolag har börjat flytta produktion från Kina, eller skala ner för att minska riskexponeringen och beroendet av landet. Så polariseringen har definitivt påverkat de svenska bolagens förutsättningar. Mitt i denna komplexitet står de internationella bolagen med verksamhet spridd över flera kontinenter, och som nu behöver satsa ännu mer på att bevaka inte bara marknader och konkurrenter utan också de geografiska förutsättningarna.

För intressenterna är det då av intresse att bolaget kommunicerar de ekonomiska och operativa konsekvenserna av geopolitikens påverkan – för ökad förståelse. Den komplexa politiska aspekten sätter också höga krav på intressenterna som skall försöka navigera i denna djungel av förhöjd osäkerhet. Ser man på kapitalmarknadskollektivet tror jag att det tills vidare råder brist på individer som på riktigt förstår och kan analysera vad polarisering innebär, eller som ens har läst en grundkurs i statsvetenskap eller (internationell) politik för den delen. Då är det lätt att hålla sig till generaliseringar och gå med strömmen, och visa på statistik och långa grafer, i stället för att aktivt identifiera de politiska fallgroparna eller möjligheterna, på samma sätt som en duktig aktieanalytiker gör i förhållande till lönsamhet och kassaflöden, ledning och marknadsförutsättningar.

I dagens läge behöver kapitalmarknaden kunna tolka politiska händelser ännu bättre och förstå vad de får för konsekvenser för bolagen samtidigt som man behöver kunna utveckla scenarier för hur framtiden skulle kunna se ut. Detta gäller inte enbart intressenterna förstås- bolagen måste framför allt själva stärka upp sin förmåga att läsa av politiken och världsläget och öka sin förståelse ytterligare för vad som olika politiska beslut innebär i de geografier de verkar. Och förklara för kapitalmarknaden vilka riskerna och möjligheterna är och hur man hanterar dem.

Det är då vi kommer in på vad jag kallar politisk hållbarhet eller bolagens långsiktiga förmåga att skapa mervärde utifrån den politiska spelplanen. Arbetskonflikter, logistikutmaningar,
maktstrukturer, politiska upplopp, regelverk, arbetskraftsinvandring, skatter, politiska beslut, är olika exempel på ämnen bolagen behöver förhålla sig till. Förutom då krig, konflikter, terrorism och säkerhetspolitik. Även när bolagen bygger motståndskraft mot till exempel cyberattacker, är politik en delaspekt som man inte kan sopa under bordet. Egentligen kan man då säga att politik är en naturlig del av bolagens hållbarhetsagenda.

De första hållbarhetsanalyserna som gjordes på bolag som tidigt var med i MSCI hållbarhetsindex, fick ingen uppmärksamhet. I dag är ESG en naturlig del av aktieanalysen. Över tid, och om världen fortsätter att polariseras, tror jag att vi också behöver addera de geopolitiska /politiska förutsättningarna som en betydligt viktigare investeringsindikator än vad de är idag. Vi hittar i dag geopolitik ihopbuntad bland alla andra riskerna, precis som då hållbarhetsrisken förr bara fick en enda rad i bolagens beskrivning av sitt riskuniversum. Klimatrelaterade risker och flera andra ESG-aspekter, tangerar också geopolitiken. Ett exempel är bolagens klimatrelaterade omställningsrisk, som påverkas av bland annat politiska beslut.

Den världspolitiska diskussionen finns idag i välunderrättade styrelserum men långt ifrån i alla. I mindre bolag med begränsade resurser där fokus är på verksamheten, förbises även marknads- och konkurrensanalysen. Hur skall man då kunna prioritera att analysera konsekvenserna av olika politiska händelser och ageranden? Även om man borde.

Vi har ett amerikanskt val framför oss som inte bara gör börsen osäker, men utfallet kommer naturligtvis att påverka de svenska bolagen. Amerikansk politik slår igenom globalt och en av kandidaterna representerar ökad oförutsägbarhet och osäkerhet vad gäller säkerhetspolitik och global handel. Är man som svenskt bolag litet förutseende är det inte svårare än att skissa på två olika scenarier och åtminstone analysera om man påverkas av valutgången eller inte, eller  fundera kring hur man skall hantera en situation med mer protektionism. Som riskminimerande investerare skulle man å andra sidan kunna hålla sig till aktier som inte påverkas av valutgången – vilka de nu sedan må vara.

Väsentlighetsanalysen och graderingen av politisk risk är resultat av en sannolikhetsanalys av att en politisk händelse sker. Det är inte lätt. I dagens värld sker inget isolerat eftersom det finns så många olika beroenden. Ett förenklat exempel: Hamas-attacken mot Israel, som ledde till krig i Gaza, som ledde till att de Iranstödda Huhti-rebellerna började angripa lastfartyg i Röda havet, som ledde till att en del bolag började styra om sina leveranser via Godahoppsudden, som ledde till förseningar, komponentbrist och ökade koldioxidutsläpp.

Hur många bolag hade förutsett den här händelsekedjan?

Hur det än är, så är jag övertygad om att geopolitiska/politiska risker blir allt viktigare att hantera effektivt som del av bolagens hållbarhetsagenda. De bolag som har starka riskhanteringssystem och policyer lär klara sig bättre, än de som saknar kompetens, analys och processer för att kunna göra en effektiv bedömning av denna risk. Och kapitalmarknaden behöver öka sin insikt i politisk analys, som del av hållbarhetsanalysen – på bolagsnivå.

Världen har förändrats.

Helena Nordman-Knutson
Senior rådgivare, Safir Communication