Dags att införa en lånespärr!

Ränta, ett högst aktuellt begrepp som för många faktiskt inte är helt självklart. Att nästan 40 procent av svenskarna* har svårt att förstå vad ränta på lånade pengar innebär är oerhört fördelaktigt för de bolag som erbjuder krediter med effektiva räntor på hundratals, till och med tusentals procent, och kommer undan med det. Ja, ni läste rätt. Hur vi kunde hamna här är en helt annan diskussion, men sambandet mellan låg ekonomisk kunskap och överskuldsättning är tydligt. Och att regleringen av den svenska kreditmarknaden är allt annat än effektiv ser vi effekterna av varje dag inom ramen för våra respektive yrken.

Låt oss vara tydliga: Vi är inte emot alla lån utan säkerhet, det handlar inte om att uppmana folk att sluta konsumera. Det handlar om att stävja den oroväckande utvecklingen vi ser med tilltagande överkonsumtion för lånade pengar och i förlängningen skenande överskuldsättning.

Ingen vet idag hur mycket lånebördan i samhället uppgår till – det finns inte en samlad översikt över svenskarnas skulder. När det idag är så enkelt att sätta sig i skuld och möjligheterna att få lån är så många, är det då inte också helt naturligt att kreditgivarna får möjlighet att göra det rätta? Det vill säga, säkerställa att det bara är de som har råd att köpa för lånade pengar, eller ta upp lån utan säkerhet, som faktiskt erbjuds möjligheten. Enligt §12 i konsumentkreditlagen är ju faktiskt kreditgivaren skyldig att med hjälp av tillräckliga uppgifter om konsumenten pröva dennes återbetalningsförmåga och kredit får endast beviljas om konsumenten kan bedömas ha en sådan förmåga. Som dagens system är utformat fungerar detta konsumentskydd inte i praktiken.

Därför utgår vi ifrån att ett nationellt skuldregister, som idag ligger under utredning, blir verklighet inom en snar framtid. Rätt utformat kommer det att säkerställa en korrekt kreditbedömning, men också ge oss konsumenter möjlighet att själva enkelt inhämta samlad information om våra lån på ett och samma ställe. Men är det verkligen tillräckligt?

Nej. Vi ser redan en oroväckande trend där det svenska skuldberget ökar och antalet ansökningar om skuldsanering från unga vuxna 18-30 år skjutit i höjden**. De som skulle haft hela livet framför sig har nu istället många fattiga år att se fram emot, eller föga troligt, en skuldsanering. För det funkar inte så som många tror, att det bara är att ”beställa” en hos Kronofogden. Skulder försvinner inte som genom ett trollslag.

Låt oss utgå ifrån att människor som känner att det börjar gå utför med privatekonomin faktiskt vill ta kontroll över sin situation. Utifrån att ett fungerande och komplett skuldregister finns på plats uppstår ju också möjlighet för svensken att på riktigt kunna fjärma sig från osunda lån och krediter. Låt oss införa en reglerad ”Lånespärr”!

Tänk vad smart. En snabb anmälan, enklare än att boka biobiljetter på nätet. Ett litet klick och du kan inte längre vare sig ta upp egna snabblån eller bli kontaktad av bolag som vill erbjuda dig detsamma. En motsvarande funktion, Spelpaus, infördes redan för tre år sedan i spelbranschen och idag har över 81 000 personer självmant spärrat sig från såväl spelreklam som tillgång till onlinespel av alla bolag som har licens i Sverige. En ”Lånespärr” skulle komplettera nyttan med Spelpaus genom att göra det svårare för människor att finansiera sitt spelmissbruk med snabblån.

Att ”Lånespärra” sig skulle alltså ge svenskarna bättre möjlighet att själva förkomma potentiella allvarliga privatekonomiska problem. Problem som vi vet leder till mycket lidande och stora kostnader för både individen, samhället och företagen.

Tillsammans för en sundare kreditmarknad.

Moa Tyborn
Kommunikations- och marknadsdirektör Alektum Group

Magdalena Kowalczyk
Privatekonomisk expert och programledare i Lyxfällan

Kajsa Nylander
Hållbarhetschef Svenska Spel

*Undersökning beställd av Alektum Group, genomförd av Norstat 2022, webbintervjuer riksrepresentativt urval 18-70 år
**KFM feb 2022