Energimarknadsinspektionen kräver nu att landets alla elnätsbolag höjer nätavgifterna för villaägare med solceller på taket – och alla andra småskaliga producenter av solel. Branschföreningen Svensk Solenergi menar att beskedet är ett dråpslag för alla mikroproducenter som investerat i solceller med nuvarande elnätstariffer i kalkylen.
Chockbeskedet: Höjda nätavgifter för alla med solpaneler: ”Ett dråpslag”
EU:s elmarknadsförordning kräver att alla producenter ska bära sina egna kostnader. De flesta elnätsbolag ger idag dock en reducerad nätavgift för mikroproducenter av solkraftsel.
”En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder, vilket inte är förenligt med elmarknadsförordningen, som är ett EU-regelverk”, skriver Energimarknadsinspektionen, EI, i ett besked.
Resultatet är alltså att elnätsbolagen behöver ta bort den reducerade nätavgiften. Någon deadline har inte kommunicerats, utan kravet från EI är därmed att reduceringen tas bort i princip omedelbart.
– Vi har redan för lite elproduktion i Sverige och att Energimarknadsinspektionen nu kommer med detta besked är ett dråpslag för alla som har investerat i solceller, säger Anna Werner, vd för branschföreningen Svensk Solenergi, till Realtid.
Hur stora belopp som det handlar om är än så länge oklart.
– Jag hoppas att en eventuell justering av tarifferna sker gradvis och med god framförhållning. Oavsett om det handlar om hundralappar eller tusenlappar per år så är det direkt dåligt för den gröna omställningen, säger Anna Werner.
Svensk Solenergi bedömer att beskedet kan påverka åtminstone 130 000 villaägare, bostadsrättsföreningar och företag, och kommer därför kalla de tre stora elnätsföretagen Eon, Ellevio och Vattenfall till möte i veckan. De tre äger tillsammans ungefär 60 procent av de svenska elnäten, även om det totalt sett finns ungefär 170 elnätsmonopol i Sverige.
– Vi hoppas att elnätsföretagen även beaktar den nytta som de små svenska solelproducenterna gör eftersom de bidrar till att stärka elsystemet när de tillför el där den bäst behövs, nämligen i byggnaden. Det är viktigt med stabila spelregler. När tolkningen av lagar och regler ändras måste det ske försiktigt för att undvika stora problem på marknaden, säger Anna Werner.
Ei:s bedömning är att det inte går att både uppfylla artikel 18 i elmarknadsförordningen och reducera nätavgifter i enlighet med 4 kap. 37-38§§ ellagen. EU-rätt har företräde framför nationella bestämmelser, Ei anser därför att artikel 18 i elmarknadsförordningen ska tillämpas istället för 4 kap. 37-38 §§ ellagen. Det finns inga undantag från artikel 18, den ska tillämpas för nättariffer för alla typer av anläggningar, både befintliga och nya. Nätföretag måste säkerställa att nätavgifterna uppfyller kraven i EU-reglerna och debitera för kostnader för alla anläggningar som matar in el.
Det gäller alla anläggningar som vid något tillfälle matar in el på nätet och orsakar en kostnad för nätägaren.
Ei publicerade en rapport redan 2021 där det framgår att de nationella bestämmelserna om reduktion av nätavgifter i ellagen sannolikt strider mot EU-rätt och att Ei sammantaget inte fann skäl till en reducerad elnätstariff. Ei:s ställningstagande är därför egentligen inte ny.
I den rapport Ei publicerade 2021 framgår att reduktionen av nätavgift har visat sig motverka ökad produktion eftersom möjligheterna att få en reducerad nätavgift kan leda till att produktionsanläggningar nedgraderas för att få en minskad nätavgift.
Omkring 210 lite större produktionsenheter i Sverige var nedgraderade från sin installerade kapacitet, för att få en reducerad nätavgift år 2020. Det leder till utebliven produktion av förnybar el, främst inom elområdena SE3 och SE4. Nedgraderingarna innebär att det finns installerad effekt i produktionsenheter som inte nyttjas. Detta gör att det finns potential för förnybar elproduktion som inte kommer marknaden till del. Den nedgraderade effekten från anläggningarna beräknades uppgå till drygt 110 MW, eller 80 GWh, år 2020. Ei har endast undersökt nedgradering av anläggningar över 43,5 kW och under 1500 kW, dvs inte de som är helt befriade från inmatningsavgifter.
Den nuvarande utformningen av undantagsregeln kan även innebära att elproducenter anpassar sina produktionsenheter, genom att bygga dem mindre eller stycka upp dem i flera enheter för att få reducerad nätavgift, i stället för att bygga utifrån det som är mest optimalt. Ei:s beslut och bedömning baseras dock på att reducering av nätavgifter strider mot artikel 18 i EU:s elmarknadsförordning.