Realtid

”Konsekvenserna för Ryssland är glasklara”

Robert Boije, SBAB, Ryssland, Erik Penser Bank
Foto: Johan Bergmark
Anders Frick
Uppdaterad: 15 mars 2022Publicerad: 15 mars 2022

Ryssland kommer med största sannolikhet att ställa in betalningarna i veckan – och konsekvenserna blir att landet under lång tid kommer att få svårt att finansiera sig på de internationella kapitalmarknaderna.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Realtid. Han håller med konkurrenten Erik Penser Bank om att Ryssland troligtvis ställer in sina betalningar redan den här veckan – om inget förändras kring exempelvis den ryska valutareserven.

– Om inget radikalt sker relativt omgående med kriget och införda sanktioner så ser jag inte hur en sådan situation kan undvikas. Om Putin håller sig till vad han sagt och verkställer att utlandsstatskulden kommer att värderas om och betalas tillbaka i rubel, så kan man väl hävda att detta sker redan i samband med att de gör på det sättet – om det bli så.  Och då kan det ske redan vid nästa stora förfall, som jag förstår sker redan nu under veckan, säger Robert Boije till Realtid.

Morgan Stanley tror att Rysslands default snarare inträffar i mitten av april. Oavsett när det sker så kommer effekterna att bli påtagliga.

– Konsekvenserna för Ryssland är glasklara, de kommer under överskådlig tid få svårt att finansiera sig på de internationella kapitalmarknaderna. Det kommer att utgöra ett mycket svårt tillkommande problem för rysk ekonomi, vid sidan av dem som sanktionerna redan ger upphov till, säger Robert Boije.

De enskilda banker som lånat ut större summor pengar till Ryssland kan också komma att få stora bekymmer, och det har skett stora aktieprisfall för sådana banker i Italien och Österrike.

– Amerikanska Pimco och andra kapitalförvaltare som har ställt ut CDS-försäkringar mot inställda ryska betalningar kommer också få stora problem, säger han.

Den stora och svårare frågan är vilka spridningseffekter detta kan få i det finansiella systemet som helhet. Både vid den senaste finanskrisen och den därefter följande statsskuldskrisen bedömdes initialt spridningseffekterna vara små. Den samlade ryska ekonomin och utlandsskulden som andel av dess ekonomi är samtidigt relativt liten, sett till ekonomiernas storlek i EU och USA.

– Givet de lärdomar som drogs av både finans- och statsskuldkrisen och att de flesta banker idag är betydligt mer välkapitaliserade och dessutom har omfattande likvida reserver, borde problemet vara hanterbart, men osvuret är bäst, säger Robert Boije.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS