Frågan för mig är inte längre om utan när som luften helt går ur bitcoin. Att det kan gå snabbt visar kollapsen för kryptovalutan luna och dess siamesiska tvilling, ”stablecoinen” terra. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Buk- eller noslandning för bitcoin? Vi får snart se vilka som simmar nakna
Kryptovalutorna med bitcoin i spetsen har förlorat mycket höjd. Det som borde oroa de flesta som har en fot inne i denna håla är att ”stablecoinen” tether har börjat vobbla. Nos- eller buklandning är frågan.
Jag har gjort en offentlig utfästelse om att kryptovalutan bitcoin kommer att nå värdet noll någon gång under år 2025 . Kanske måste jag justera den prognosen. Det kan infalla tidigare. Bitcoin fyller ingen annan funktion än att vara ett rent spekulationsobjekt eller kanske mer ett kedjebrev, och dessa har en tendens att förr eller senare buklanda. Det är gravitation helt enkelt.
Rent tekniskt har den omständliga kryptografiska verifieringstekniken ”proof of works”, som bygger upp bitcoin, visat sig vara både saktfärdigt och enormt energikrävande och därmed dyrt. Det har gjort att bitcoin inte är lämpat att vara ett transaktionsmedel. Den kritiken och insikten är inte ny, men att även en kryptoentusiast som Sam Bankman-Fried, grundare och ägare av kryptobörsen FTX, i Financial Times säger att tekniken som bitcoin kräver för att fungera inte är skalbar är ändå ett tecken på att insikterna börja tränga in även hos de troende.
Men Bankman-Fried tror ändå att bitcoin kan fylla en funktion som ”store of value” eller ”digitalt guld”. Det tror inte jag. De som tror på guldets finansiella välsignelse som ”värdebevarare” brukar ju hävda att den innebär ett skydd mot inflation, eller mera precist en utspädning av penningvärdet. Och guld har spelat den rollen, ibland.
Den närmare 6 000 år yngre ”värdebevararen” bitcoin kan däremot inte sägas ha fyllt den funktionen. För när inflationen har accelererat under det senaste halvåret har bitcoin stått på näsan. Värdet har i det närmaste halverats sedan november i fjol. Bitcoin har fallit med 20 procent bara under den senaste månaden. För en ”boomer” som undertecknad så är det uppenbart att bitcoin bara är en utväxt, ett slags saprofyt, som hämtat sin näring ur den fram till nu kraftigt ansvällda globala finansiella balansräkningen. Men när nu centralbankerna, framför allt amerikanska Federal Reserve men även vår svenska Riksbank har gjort en senkommen handbromsvändning och börjat höja räntorna och banta sina balansräkningar så pyser luften ur den stora bubblan. Vi får se vilka som simmar nakna, för att prata med Warren Buffet.
Frågan för mig är inte längre om utan när som luften helt går ur bitcoin. Att det kan gå snabbt visar kollapsen för kryptovalutan luna och dess siamesiska tvilling, ”stablecoinen” terra. Luna som lanserades i slutet av juli 2019 drabbades av ”digital termik” under 2021 där den steg från runt 5 kronor vid årsskiftet 20/21 för att toppa på 1 091 kronor i början av april i år. En och en halv månad senare så handlas luna till 0,2 öre. Kollapsen kan förklaras av att den så kallade ”stablecoinen” terra inte alls var stabil. När lunainnehavare började sälja av luna för att komma ur sina positioner så måste de i första ledet växla över till terra, men terra hade ingen balansräkning alls som kunde göra att de kunde möta denna ”run” varför priset kollapsade. Ett kedjebrev, kort och gott.
Bitcoin har också motsvarande ”nålsögon” för de som vill kliva ur sina positioner. För de som vill växla över till så kallade ”fiatvalutor” så går detta också över sådana ”stablecoins”. Stablecoinen tether är den dominerande varianten, som står för runt halva volymen utestående stablecoins på runt 160 miljarder doller. Jag har skrivit om tether och dess funktion tidigare i februari , nu ser det ut som om det riktiga testet är på gång. I förra veckan föll priset på tehter till 95 US cent per dollar USDT.
Tether har tidigare backat från sin utfästelse att varje USDT backas upp av en riktig dollar. Och det är förstås inte så konstigt, då det inte har gett några intäkter alls och därmed inga resurser att hålla systemet igång. För tether kan liknas vid en bank, eller en penningmarknadsfond, som ju också måste ha en viss ränteskillnad på sina tillgångar och skulder för att kunna driva verksamheten. Vad gäller Tether så vet man inte hur denna balansräkning ser ut. Det finns ingen transparens. De har själva sagt att en stor del består av kortfristiga obligationer, men tether dyker inte upp någonstans i några ägarlistor, trots att dess balansräkning skulle göra dem till en av de största ägarna av sådana i USA.
Tethers ”vd” Paulo Ardoino uttalade sig i Financial Times i veckan och sade att de inte vill berätta några detaljer om hur balansräkningen ser ut för det skulle avslöja verksamhetens ”hemliga sås.”
För en utomstående är detta naturligtvis en varningsklocka som överröstar det mesta till både ljud- och färgstyrka. Att samma Ardoino säger att tether ”kommer att göra allt” för att försvara dollarpariteteten är förstås självklart, annars skulle de snabbt följa terras öde. Men om gravitationens lagar fortfarande gäller så lär vi få se detta någon gång före 2025.