Tar vi det från början infördes dagens ROT- och RUT-regler under åren 2007–2008 i syfte att motverka svartarbete. Det är det huvudsakliga syftet med reglerna. Men det går idag att konstatera att svartarbetet inte har försvunnit sedan reglerna infördes och att det grundläggande syftet med reglerna inte uppfyllts.

Det är dock svårt att mäta exakt eftersom det handlar om just svartarbete, som alltså sker utanför systemet. Men i en rapport från 2023 från Riksrevisionen går det att läsa att efterfrågan på svarta rottjänster har minskat.

Det får ändå erkännas att ROT- och RUT-avdrag har en del positiva sidor. Det ger lite fart till ekonomin och skapar en mer sund marknad. På så vis skapar avdragen jobb och i viss mån minskar svartarbete. Fler hushåll kan köpa in tjänsterna lagligt och det i sin tur kan leda till ökade skatteintäkter. Dessa skatteintäkter bidrar då till en bättre välfärd.

Ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv är det bra om bostäder rustas upp med bättre material och mer effektiva energisystem. Vidare får företag som erbjuder dessa tjänster en möjlighet att bygga upp sin verksamhet legitimt.

Men det går också att argumentera emot detta och se den negativa sidan med avdragen. Behovet av tjänsterna kommer ändå att finnas där och branschen klarar sig utan stöden. Vill vi minska svartarbetet och göra det billigare bör vi i stället fokusera på att sänka skatten på arbete. Tjänsterna blir då billigare och incitamentet till svartarbete minskar.

Ofta är också den här typen av regler föremål för vis komplexitet och onödig administration för både företagen och för Skatteverket, för att inte tala om den ekonomiska brottslighet som avdragen för med sig. Ser vi till miljöargumentet så stimulerar avdraget till slit och släng mentalitet genom onödiga renoveringar. Vi bygger också upp ett samhälle som ser subventioner och bidrag som en självklarhet. Beroendet av bidrag blir också farligt så du som individ och företag bygger upp en vardag och en verksamhet som blir beroende av just bidragen i stället för att vara självförsörjande.

I slutändan handlar det om att väga det positiva mot det negativa och undersöka vad alternativet skulle kunna vara. Ett skattesystem behöver i grunden vara neutralt och i balans. En del experter menar att ROT- och RUT-avdrag skapar en balans i skattesystemet. Men det är lite av problemet. Vi vet att vi har en snedvridning och obalans i vårt skattesystem, och då behöver särlösningar som exempelvis ROT- och RUT-avdragskapas.

Men särlösningar hjälper inte på sikt, det blir som att sopa damm under mattan. Rent krasst dopas ekonomin av diverse permanenta subventioner och bidrag. Det grundläggande syftet med avdragen var också att bekämpa svartarbetet, men svartarbetet finns kvar. Den minskning i svartarbete vi fått måste vägas mot kostnaden av ROT- och RUT-avdrag.

På det stora hela tycker jag att ROT- och RUT-avdrag väger mer negativt och hade hellre sett längre skatt på arbete. Subventioner och bidrag kan göra nytta beroende på hur det ekonomiska läget ser ut i samhället. Ser vi på de senaste åren med pandemi, inflation och lågkonjunktur är det självklart det måste balanseras upp på något sätt. I dessa situationer kan diverse subventioner och bidrag göra god nytta. Med det sagt bör avdrag som ROT och RUT inte behöva finnas när landets ekonomi går bra och vi borde avskaffat ROT- och RUT-systemet under de åren som vi hade högkonjunktur och låga räntor.

I dag är det dock dålig tajming men ambitionen ska vara att ta bort ROT- och RUT-avdrag och sänka skatten på lön, pension och ha lägre arbetsgivaravgifter. Sänkt skatt på arbete gynnar hela samhället.

Mikael Merdoyo
Tillfördnad skattechef på Sveaskog