Tung advokatbyrå varnar för riskerna med visselblåsarlagen

Genom den nya "visselblåsarlagen" (lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden) som trädde i kraft den 1 januari 2017 har Sverige fått sin första lag som särskilt reglerar skyddet för visselblåsare.

Visselblåsarlagen stadgar inte någon rätt för arbetstagare och inhyrd personal att slå larm. Istället ger den skydd mot repressalier för dem som slår larm om allvarliga missförhållanden inom den verksamheten som de arbetar i.

Med termen "allvarliga missförhållanden" avses enligt lagen sådant utgör brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden som inte har fängelse i straffskalan. Missförhållandet måste objektivt kunna betraktas som allvarligt.

Lagen har som syfte att skydda arbetstagare som slår larm och skydda dem som gjort det. Trots detta kommer arbetstagare sannolikt finna det svårt att bedöma om de faller under lagens skydd då lagen inte fastställer någon konkret grund för dess tillämplighet, befarar advokatbyrån Wistrand. Detta kan i sin tur innebära stora risker för en arbetstagare som slår larm om det i efterhand visar sig att det inträffade inte utgjorde ett sådant allvarligt missförhållande enligt lagens mening. En arbetstagare kan då komma att stå utan skydd gentemot sin arbetsgivare.

En ytterligare svårighet med visselblåsarlagen, som advokatbyrån Wistrand ser, är att det kan komma att finnas en risk i att lagen kommer i konflikt med bestämmelser som reglerar en arbetstagares lojalitet inom ramen för sin anställning.