"Vi ska anställa 250 nya medarbetare"

Svenska-finska Tieto är ett av Nordens största it-bolag med närmare 14.000 anställda i 20 länder. Vanliga kunder är finansbolag och storbanker.

Realtid.se fick en intervju med bolagets Sverige-vd Håkan Dahlström, med huvudansvar för ”tekniktjänster och modernisering”; en enhet som förnyar och driftar it-lösningar åt kunder i privat och offentlig sektor. Han är en av sju vd:ar med olika ansvarsområden inom koncernen.

Håkan Dahlström är utbildad till dataingenjör på Linköpings universitet. 2010-2012 ansvarade han för mobilitetstjänster på Telia Sonera. Han lockades till it-branschen för att den ”skapar nya möjligheter” och har alltid ”fascinerats av den snabba förändringstakten”.

– Jag tror att hastigheten bara ökar. I en nära framtid händer det otroligt mycket på teknikområdet med stor betydelse för samhälle, individer, organisationer och företag, säger han.

Det finns redan stora möjligheter att knyta samman och analysera data med ”internet of things”- och ”maskin- till maskinprodukter” (IOT). De är dag är rekordbilliga, enligt Dahlström.

– Du kan nå fantastiska resultat med små resurser, samtidigt som många företag har tillgång till stora mängder data att bygga tjänster på.

Sedan fyra år tillbaka är Håkan Dahlström Sverige-vd för Tieto som arbetar datadrivet på alla nivåer. Han säger att koncernens bokslut för 2017 var i linje med marknaden. It-tjänster växte med 3 procent för helåret och 2 procent i fjärde kvartalet.

Störst var tillväxten på svenska marknaden där it-tjänster växte med 8 procent under helåret och 9 procent i fjärde kvartalet. Mest ökade försäljningen till energisektorn som var upp 15 procent. Orsak: Allt mer el är konsumentproducerad vilket kräver nya lösningar.

– Vi har även sett god tillväxt inom finanstjänster som växte med 4 procent . Finanssektorn digitaliseras nu kraftigt, pressad av ökad konkurrens från uppstickare, men också tryck från nya regleringar som EU:s betaltjänstdirektiv och datadirektiv.

Har ni satt något tillväxtmål för 2018?

– I fjol hade vi ett rörelseresultat på 161 miljoner euro och vi har sagt att vi ska slå det i år.

Det väntas också nyanställningar inom artificiell intelligens (AI). AI-produkter är starkt efterfrågade. Tieto har redan fått in flera AI-forskare.

– Jag bedömer att vi totalt behöver anställa 250 experter under 2018 i Sverige som ska fördelas på våra 20 kontor i landet. Vi har behov av allt från systemingenjörer, programmerare, projektingenjörer och affärskonsulter, säger Håkan Dahlström.

Tieto har även verksamhet i Indien med 2.500 programmerare. Viss drift av bolagets programvaror sköts från Polen och Tjeckien, med 700 respektive 2.000 anställda.

– Det är fortfarande ett helt annat kostnadsläge i Östeuropa än i Sverige, framför allt inom driftsteknik, även om löneökningstakten är större i Tjeckien och Polen än Indien.

I Norden har företaget 8.000 medarbetare, varav 3.000 i Sverige. Merparten är konsulter, experter och rådgivare. Konsultteamen är i regel mix av egen expertis och extern.

– Vi har många samarbetspartners och länge jobbat med bland andra Avega . Vi är del av en nätverksekonomi och ofta behöver vi ta in kompetenser och roller utifrån.

Bolaget köper dock sällan in juridiktjänster, utan klarar sig med egna bolagsjurister, men ibland krävs specialister för särskilda fall.

I fjol slöt Tieto ett avtal med Getswish, bolaget bakom Swish. Tieto ska tillsammans med Stockholmsbaserade digitala designbyrån Bontouch sköta drift och utveckling av betal- och överföringsappen som de svenska storbankerna står bakom. Avtalets värde har inte offentliggjorts.

Ska ni addera utlandsöverföring till Swish?

– Vi för diskussioner om en rad olika möjligheter . Vad det leder till får vi se.

Tittar ni på fler samarbeten 2018?

– Inget jag kan berätta om nu. Men det händer mycket i branschen, med många innovativa aktörer som skapar nya spännande saker varje vecka. Så det gäller att vara med. Ingen kan göra allt själv i dag.

Vad driver den trenden?

– För att det går så snabbt. Gör man allt själv blir man omsprungen. De som är modiga och vågar göra något ovanpå andras tjänster ligger helt rätt. För det är inte säkert att bästa lösningen vinner, utan snarare den som är tillräckligt bra vid rätt tillfälle.

Tieto är en stor tjänsteleverantör till nordiska banker som ofta har ofta stora och komplexa system, med uppåt 40-50 år på nacken. De lagrar inte sällan känslig information som måste uppdateras i realtid – och blir därför sällan utbytta, utan uppgraderade.

– Men någonstans når man en brytpunkt då programvarornas underhållningskostnader blir för höga, på grund av exempelvis nya compliancekrav. Större system måste då eventuellt bytas ut. Kanske går det för långsamt. Samtidigt får man ha respekt för att det är svårt att förnya gamla system i stora organisationer, säger

I en intervju med Realtid.se sa Dimitris Panagio, vd för Stockholsmbaserade it-bolaget Seavus att banker står inför ett vägval för att förbli relevanta: Antingen storsatsar de på kundrelationen – eller blir de produktleverantörer och ger bort kundrelationen till exempelvis techjättar som Google och Amazon. Panagio jämför telekombranschen. Mobiloperatörer som Telia och Tele2 säljer abonnemang. Men Apple, Google och Samsung står närmast mobilkunderna.

Men Håkan Dahlström är inte lika kategorisk.

– Jag tror att alla organisationer måste öka sina ansträngningar för att hitta sin framtida affär. Det är lätt att fortsätta göra det man gjorde i går. Men det kan bli som i telekombranschen och att banker förlorar relationen till Apple eller Google som blir ett lager emellan. Men det är svårt att spekulera i.

Molntjänster har seglat upp som väg till bli effektivare, få ner kostnader och kunna fokusera mer på kunden. Molntjänstmarknaden växer med 14-15 procent årligen, uppskattar Dahlström. Tieto säljer en så kallad hybrid-molnlösning, men tekniker från AWS, Microsoft och Open System. Användaren kan lagra sin data hos Tieto, i egna databaser eller i publikt moln.

De förstnämnda alternativen är säkrare och lämpar sig för data med strikta realtidskrav och som exempelvis inte får lämna Sverige. Billigaste alternativet är dock det publika molnet.

Tieto vässade förra året sin digitaliseringsprofil med två förvärv: Köpet av affärssystemföretaget Avega med 350 och förvärvet av Visuecare inom digital äldreomsorg. Som huvudregel får uppköpta bolag behålla personal och varumärke.

– Det är människorna i de här bolagen som är viktigaste tillgången. Det finns ingen anledning att köra hårt med dem. Det är bättre att istället satsa på en anpassad integration och inte ha så bråttom, säger Håkan Dahlström.

Hur stor förvärvsbudget har Tieto Sverige?

– Vi har inte satt någon sådan budget, men har solida finanser och ser att vi kan göra de förvärven vi önskar.

Hur ser konkurrensen ut på förvärvssidan?

– Jag har ingen uppfattning om det. Men prisbilden är relativt hög för programvarubaserade företag med bra erbjudanden.

Tieto har i dag cirka 8 procent av den svenska marknaden. Bolaget finns även i Norge, men är störst i Finland. Huvudkontoret ligger i Helsingfors, men de största ägarna är svenska. Inom betal- och kortlösningar samt inom affärsomådet ”olja och gas” har bolaget närvaro i 20 länder. Totalt levererar Tieto sina tjänster till 80 länder.

– Om vi har en produkt som är mycket framgångsrikt i Norden, så bedömer vi att det finns förutsättningar att jobba med den produkten i en internationell marknad globalt. Så är fallet på kort- och betalsidan.

Men Norden är fortsatt huvudmarknad.

– Vi är tillräckligt stora för att skapa värde och hjälpa våra kunder och tillräckligt små för att vara fullt dedikerade och engagerade, då vi aldrig är längre bort än en timme från våra Nordenkunder, säger Håkan Dahlström.

Men liksom i alla branscher har konkurrensen hårdnat med allt fler globala it-aktörer i regionen. Även danska konkurrenten KMD flyttar fram sina positioner och storsatsar på på it-tjänster för bank- och finansbranschen. Satsningen leds av Tietos tidigare Sverigechef Per Johansson som utsetts til ny Nordenchef på KMD.

– Vi vill få en synlig nordisk position. KMD är känt i Danmark men okänt i resten av Norden. Men bolaget har tillräckligt med muskler för att bli större, sa Per Johansson

Håkan Dahlström vill inte uttala sig om det.

– Jag kommenterar aldrig våra konkurrenter, säger han.

Hur ser er marknads och affärsstrategi ut framåt?  

– Att skaffa oss ännu mer kunskap om kundernas förutsättningar. Det uppbackat av djup teknologisk expertis gör oss fortsatt relevanta.

Varför är fördjupade kundkunskaper viktigt i dag?

– Det finns inte en lösning som passar alla. Och när allt förändras så snabbt, uppstår en förväntan på skräddarsydda erbjudanden.

Blockchain, AI, IOT och VR är några heta framtidstekniker. Vilka tittar ni på?

– Blockchain är mest intressant, för att det skapar nya säkrare lösningar med distribuerade system med hög transparent. Men det är inte en universallösning, utan en applikation.

Realtid.se har tidigare berättat att IBM lanserar tre olika blockchain-plattformar under året. Tieto har inga sådana planer i närtid, men experimenterar med tekniken som bland annat kan användas för id-lösningar och i clearingprocesser.

Bolaget har bland annat startat en nordisk affärsenhet inom blockchain-lösningar. Tieto samarbetar även med ett företag i Kalifornien – som Dahlström inte vill avslöja namnet på – som försöker lagra så kallad biodata i blockchain, som kan ingå i exempelvis stamcellsforskning.

Hur långt har ni kommit?

– Att vi som bara ett av tre nordiska bolag kommit med i ”top 100 tech companys” globalt är ett kvitto på att vi gör bra och rätt saker.

Tieto tittar även på så kallad maskininlärning som Tieto räknar till paraplybegreppet artificiell intelligens.

– Vi använder bland annat algortimbaserade lösningar för att kartlägga och identifiera ungdomar som riskerar att hamna i socialt utanförskap , berättar Håkan Dahlström.