"Vi måste börja fokusera på erfarenhet och potential"

Dahir Khalid kom till Sverige som sexåring från Somalia. Han växte upp i Västra Frölunda tillsammans med sin mamma, som i sin tur vuxit upp på den somaliska landsbygden utan tillgång till skola. Hon kunde inte läsa eller skriva, och inte heller svenska.

– Mamma hade därför svårt att vara delaktig och engagerad i min vardag och skolgång. Hon hade fullt upp med att försöka sätta mat på bordet, berättar han.

Dahir beskriver sin uppväxt som klassisk för en förortskille. Livet bestod mest av fotboll. Han hade talang och drömmen var att bli professionell spelare. Skolan var inte intressant överhuvudtaget och han gick ut gymnasiet med väldigt dåliga betyg.

– När jag insåg att jag förmodligen inte kunde leva på fotbollen började jag jobba på Pågen. Jag gjorde deg till Hönökaka och Juliakaka fram tills jag var 22.

I den åldern började han fundera över sin framtid.

– Jag kände att jag någonstans hade en ambition och framtiden för mig, men jag hade ingen aning hur jag skulle kanalisera den. Efter ett års funderingar valde jag att testa ett basår på Södertörns högskola. Det gick kanon och jag kom in på ett entreprenörsprogram på samma skola. Efter två års studier bytte jag till Handelshögskolan i Göteborg där jag kom in på högskolepoäng.

Hur var den övergången?

– Det var ganska surrealistiskt att helt plötsligt vara handelsstudent. Hade någon sagt under gymnasietiden att jag i framtiden skulle läsa på Handels hade jag nog börjat skratta. Ibland upplevde jag att människor runt omkring mig hade svårt att ta in att förortskillen Dahir Khalid studerade på Handelshögskolan. 

Varför sökte du dit?

– För att jag upplevde att den skolan hade högre status än Södertörn. Det var också en speciell känsla att lite slå lite i underläge och göra något som inte förväntades av mig. Det var även ett kvitto på att den motivation och det driv som jag nu hade slog talangen som jag hade som ung fotbollspelare. Det jag menar är att man inte enbart kan leva på sin talang. "Motivation slår talang", det är något jag brukar nämna när jag i dag föreläser för ungdomar.

Hur var det att läsa där?

– Väldigt spännande! Jag växte enormt som människa och student. Jag märkte att jag hade ganska lätt för de teoretiska kurserna som organisation, marknadsföring och ledarskap. De ekonomiska kurserna var däremot svettigare. Det säger mycket om mig som person och vad jag jobbar med idag.

På Linkedin beskriver du dig själv som "en civilekonom som brinner för entreprenörskap i allmänhet och människors utveckling i synnerhet". Varifrån kommer din passion för entreprenörskap?

– Den växte fram under mina studier på Handels. Jag gjorde en rapport där jag belyste hur efterfrågan och utbudet såg ut gällande mångfald i näringslivet. Det var då jag identifierade att det fanns en lucka på marknaden och att det fanns resurser i samhället som inte nyttjades på ett effektivt sätt. Det fick mig att starta Resurskonsulterna.

Du har flera strängar på din lyra: Föreläsningar, jobb som projektledare på Göteborgs stad, företagsrådgivare på Business Region Göteborg och vd i eget bolag. Hur hinner du med?

– Bra fråga, har fått den tidigare. Det paradoxala är att ju mer jag har på agendan desto effektivare blir jag. Jag tror att många entreprenörer känner igen sig i det. Det är nog en överlevnadsstrategi som man utvecklat genom åren. Den röda tråden i mina uppdrag är att jag jobbar med andra människors utveckling. För mig funkar det som bränsle att jobba hårdare. Jag växer själv genom att se andra människors utveckling.

Berätta kort vad du gör i de olika verksamheterna?

– Som projektledare jobbar jag med ett mentorsprogram som jag tagit fram baserat på tidigare erfarenheter. Vi hjälper nyanlända personer som vi upplever har ett extra driv och ambition genom att matcha ihop dem med mentorer från näringslivet och akademin. Det är ett väldigt exklusivt mentorsprogram där vi handplockar individer som vi upplever behöver plattformar för att kanalisera deras potential. Jag har ansvarat där detta projekt i tre år och resultaten har varit otroliga. Det enda jag gör är att se individer, människor och drömmar snarare än ytterligare flyktingar.

– I mitt eget bolag jobbar jag med mina föreläsningar och workshop. Jag tillhandahåller även rekryteringstjänster där jag bemannar och rekryterar utifrån ett mångfaldsperspektiv. Det är även via Resurskonsulterna som jag är upphandlad konsult på Business Region Göteborg. Där jobbar vi med ett koncept där vi hjälper tillväxtbolag att nå sina fulla potential.

Vad föreläser du om?

– Ofta om mångfald. Då brukar jag belysa vad forskningen säger om korrelationen mellan mångfald och lönsamhet. Jag hjälper mina uppdragsgivare att förstår innebörden av mångfald och vad det kan innebära för just dem. Jag brukar även jämföra hur andra länder som jobbar med dessa begrepp. Hur vi definierar mångfald brukar också vara intressant under föreläsningar.

– I min värld finns det två definitioner. En som jag kallar för den stereotypa där fokus ligger på det som man kan se med blotta ögat som hudfärg, kön, etnicitet. Men det finns även en intellektuell definition där fokus är kompetens, erfarenhet, preferenser och innovation. Det är just den andra definitionen som jag brukar bygga mina föreläsningar kring.

– Jag föreläser också om ledarskap i förändring: Har brukar jag lyfta frågorna kring vilka förväntningar som kommer finnas på framtidens ledare med tanke på hur en ny demografi växer fram i Sverige. Enligt forskning blir den nya generationen allt mer individualister, hur kan vi då maximera en individs potential utan att äventyra gruppens betydelse? Alla nysvenskar som kommer med en annan erfarenhet och ett företag och arbetskultur, vad ställer det för krav på framtidens ledare? Jag hjälper chefer och ledare att utveckla verktyg som tar till vara på samtliga medarbetares potential.

– Jag gör även en hel del ideella uppdrag där jag föreläser för skolungdomar och organisationer. Detta är något som jag prioriterar då jag vet hur det är att växa upp utan förebilder. Det är viktigt att alla ungdomar ska få möjligheten att växa på lika villkor vilket inte är fallet idag. Kan jag få en ung person att förändra sin vardag till ditt bättre genom att berätta om min historia så kan jag leva på det hur länge som helst. 

Vad är din drivkraft?

– Att få människor att växa. Det gör att orkar ta mig igenom späckade scheman. Det mest roliga med mina uppdrag är variationen på mina möten. Den ena dagen kan jag träffa en företagsledare som har ansvar för hundra personer och behöver hjälp med en rekrytering. Nästa möte kan vara med en nyanländ person som behöver hjälp med att hitta en mentor till projektet som jag ansvarar för i kommunen.

– Detta gör att jag hela tiden behåller fotfästet och förblir ödmjuk som människa. Jag vet vilka utmaningar en hög chef på ett bolag kan stå inför och på samma sätt kan jag relatera till en nyanländ person som behöver hjälp att hitta ett första jobb i Sverige.

Varför tror du att mångfalden inte tas tillvara bättre i det svenska samhället?

– Jag tror oftast att det handlar om okunskap. Oftast är vi bekväma i det som vi känner igen, det som ligger inom vår komfortzon. Vi vill att vår granne, kollega och vän ska vara ungefär som oss själva. Jag har också märkt att det vid anställningstillfällen oftast handlar om hur pass bra en ny kollega kommer att passa in i gruppen snarare än det konkreta uppdraget. Jag vet att jag generaliserar lite nu, men det är faktiskt så det ser ut.

– Den här inställningen gör att vi riskerar att missa talanger och spetkompetens till organisationen. Med det sagt så är jag även fullt medveten om att det finns företag och organisationer som är väldigt duktiga på att ta tillvara resurserna som samhället erbjuder, men vi ligger långt efter i jämförelse med andra i länder i den här frågan. Jag har personligen rest runt i några anglosaxiska länder och sett hur man tar till vara på människors olikheter på ett helt annat sätt.

Hur kan integrationen förbättras? Det är en svår fråga där det inte finns några enkla svar, men vad är din input?

– Mitt svar är att vi måste börja fokusera på individer, människor och deras potential. Idag använder vi begrepp som ”flyktingar” och ”invandrare”. Enbart begreppen ger dålig energi och placerar folk i fack. Vi måste börja jobba med verktyg där vi har större möjligheter att identifiera människors erfarenhet och potential. I dag är det mycket fokus på hur vi kan hjälpa alla nyanlända på ett bra sätt.

– Vad händer ifall vi vänder på frågan, hur kan vi nyttja nyanländas kompetens och erfarenheter i näringslivet och på arbetsmarknaden? Detta är självklart ingen quick fix. Men vi måste se över vårt förhållningssätt till utmaningen. Jag personligen har en vision om att svenska företag inom kort kommer att slåss om all den kompetens, erfarenhet och talang som väller in i landet.

Hur hoppas du att det svenska samhället förändras under de kommande tio åren?

– Mina förhoppning är att samhället blir bättre på att ta vara på kompetens och olikheter. Jag hoppas att näringslivet får större ansvar i integrationsfrågan. Jag hoppas också att det svenska valideringssystemet blir effektivare vilket gör att vi snabbare kan bli berikade av alla nysvenskar.

Hur ser du på din egen framtid? Vad har du för drömmar och förhoppningar?

– Jag är ingen direkt visionär när det kommer till mina egna framtidsplaner. Så länge jag får jobba med människor utveckling och framtid så kommer jag se fram emot mina arbetsdagar, säger Dahir Khalid.