Realtid

"Vi kan hamna i ett läge där riskkapitalisterna faller som dominobrickor"

"Det är ett antal människor inom riskkapital, tech och fastigheter som bara får mer och mer pengar. Medan de andra förtvivlat försöker hänga med", säger Andreas Cervenka. Foto: Miriam Preis
Torbjörn Isacson
Uppdaterad: 27 apr. 2022Publicerad: 27 apr. 2022

"Problemen med miljardärerna fortplantar sig i hela systemet, där sammanhållningen i samhället trasas sönder." Det säger Andreas Cervenka, aktuell med boken Girig-Sverige.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

EU:s djärva drag för ekonomin – en delikat balansgång

20 nov. 2024

I en recension i Göteborgs-Posten klassas boken som en modern klassiker, och jämförs med boken ”Lort-Sverige.” Den senare boken, som kom ut 1938, beskrev fattigdomen och misären i den tidens Sverige, och blev en ögonöppnare som fick stora effekter när folkhemmet byggdes upp.

Enligt Andreas Cervenkas bok har det folkhemmet nu ersatts av ett Sverige som får tio nya miljardärer varje månad, och befolkningen har blivit närmast besatt av att jaga rikedom. Men i själva verket är det ett fåtal som lyckats, och de andra halkar alltmer efter. Den stora mängden människor i Sverige som inte har så stora tillgångar tvingas i stället belåna sig alltmer.

– Det är ett antal människor inom riskkapital, tech och fastigheter som bara får mer och mer pengar. Medan de andra förtvivlat försöker hänga med, säger Andreas Cervenka.

Enligt boken finns det nu drygt 500 miljardärer i Sverige. Trots grundligt efterforskningsarbete konstaterar Andreas Cervenka att han missat en del miljardärer. Han har medvetet också räknat konservativt för att undvika överdrifter, vilket har lett till att en del miljardärer har utelämnats. Personer med god insyn i svenskt näringsliv har också påpekat att de känner flera miljardärer som saknas på listan, och uppskattar det verkliga antalet till väsentligt högre.

Han ser att det är en lång rad faktorer under flera decennier som ligger bakom den här utvecklingen.

– De ser inte att de är vinnare på en sammansmältning av ett stort antal makroekonomiska trender som gynnat dem, utan anser sig vara geniala, säger Andreas Cervenka.

Samtidigt finns det en del förespråkare som hävdar att det inte finns några problem alls med detta, utan att det tvärtom är en fördel för Sverige med alla nya miljardärer.

Enligt Andreas Cervenka har alla framgångshistorier ett högt pris.

ANNONS

– Sammanhållningen i samhället trasas sönder, säger han och fortsätter;

– Det är många som på olika sätt sugit ut det offentliga, samtidigt som det saknas pengar till välfärden, pensioner och försvaret, och infrastrukturen är dålig.

Exempelvis stoppar både svenska och internationella pensionsbolag in mångmiljardbelopp i riskkapitalbolagens fonder i jakt på avkastning. Och riskkapitalbolagen kan från dag ett börja räkna sina intäkter, utan att överhuvudtaget ha gjort en enda affär.

Ett bolag som SBB lever på att köpa fastigheter från den offentliga, trots att det offentliga kan låna mycket billigare än SBB.

Författaren konstaterar att den här utvecklingen har skett parallellt inom näringslivet och politiken. Därefter har de båda världarna i allt högre utsträckning blandats samman. Som exempel pekar Andreas Cervenka på det faktum att ett stort antal ex-politiker har kunnat använda sina nätverk till att bli mångmiljonärer efter att de lämnade politiken.

– Göran Persson avslutade idén om socialdemokratin när han flyttade in i sin herrgård. När han nu dessutom är ordförande i Swedbanks styrelse gör han med alla sina politiska kontakter det svårare för regeringen att kritisera bankerna.

Ständiga jämförelser med andra gör också, enligt Andreas Cervenka, att de som anser sig ha fått för liten del av kakan försöker kompensera sig på olika sätt. Ett exempel är Sverker Martin-Löf och den lilla kretsen av tjänstemän kring honom som tyckte att de fått för liten del av de värden som ansåg sig ha skapat till aktieägarna, och därför hade rätten att disponera jaktmarker och privatflygplan.

I samband med den senaste finanskrisen fick en lång rad av de svenska riskkapitalbolagens innehav stora problem. En del gick i konkurs, andra gav bankerna stora förluster.

ANNONS

– Men inte ens den gången drabbades riskkapitalisterna själva särskilt hårt, utan det drabbade framför allt kreditgivare och anställda.

I det läge som världen nu befinner sig i utesluter han inte att det kan bli radikalt annorlunda.

– När räntorna nu stiger, samtidigt som det finns en rad andra problem som kriget i Ukraina och med covidnedstängningar i Kina, kan vi hamna i ett läge där riskkapitalisternas företag faller som dominobrickor över hela Europa, säger Andreas Cervenka.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS