"Vi har muskler för att växa"

I dag är dansk offentlig sektor KMD:s största kund. KMD. Men nu ska uppåt halva portflöjen utgöras av finanskunder i Norden.

– Offentlig sektor är fortsatt dominerande, men vi vill balansera portföljen med blandning av offentligt och privat, säger han till Realtid.se.

Per Johansson har lång erfarenhet av it och techsektorn och av finans- och försäkringsvärlden. Han har jobbat på CGI och senast på svenskafinska Tieto, där han var under nästan ett decennium. Sista åren var han bolagets Sverigechef och skapade helhetslösningar och vässade mjukvarustrategin. Men vid 54 års ålder vill han vidare.

–  Nio år är länge på ett företag. Jag bor också i Lund och har på senare år velat ha min bas här nere. Nu har jag bara en timme till jobbet.

KMD:s huvudkontor ligger i Ballerup, Köpenhamns motsvarighet till Kista. Likheterna är stora, men Stockholm har större fintech-scen.

– Det är ju en av de hetaste hubbarna i Europa och tar än så länge in mer investeringar än danska huvudstaden. Men det finns väldigt mycket innovation och duktigt folk i Danmark.

Som KMD:s Nordenchef ska han utveckla dotterbolagen och hitta förvärv. Bolaget har senaste åren köpt norska Banqsoft och danska liv- och pensionsbolaget Edlund. Johansson blir ordförande i förstnämnda och ledamot i sistnämnda.

– Inom har vi tjänster för lån, kredithantering och leasingmarknaden. Genom förvärven är vi även inom liv- och pensionsmarknaden.

Bolaget tittar främst på nordiska mjukvarubolag inom finanstjänster. Norge har en spännande liv- och pensionsscen och Sverige många storbanker, enligt Johansson.

– Vi har få konsulter utanför Danmark. Kanske behöver bvi ”integrationskonsulter” för att implementera och utveckla lösningar ute hos nya kunder, säger Johansson och tillägger att det inte finns något anställningsbehov just nu.

Hur mycket vill ni växa med per år?

– Vi vill få en synlig nordisk position. KMD är känt i Danmark men okänt i resten av Norden. Men bolaget har tillräckligt med muskler för att bli större.

Tittar ni på blockchain- och AI-bolag?

– Inte specifikt. Data, framtidsteknologier och automatisering bör finnas med i portföljen. Men hittills har väldigt lite konkret kommit ur till exempel AI. Det är mest maskininlärande algoritmer.

Mer intressant är blockchain, enligt Johansson som tror på brett genomslag.

– På betalmarknaden måste man engagera sig i blockchain. I en tid då värdet sitter i data är en teknik som erbjuder spårbarhet i och lagring av information är högintressant för nästan alla storbanker.

Inom finanstjänster konkurrerar KMD främst med Tieto och Evry i Norden. Konkurrensen har hårdnat.

– Det går inte vara i alla segment och marknader längre. Det gäller även större bolag som IBM och Amazon. Det är svårt vara stark på alla områden.

Per Johansson – som på 90-talet jobbade på  Skandia, Länsförsäkringar och Trygg-hansa – har följt uteckling på nära håll.

– Jag började lagom till bubblan sprack. Sedan dess har branschen gått från klarhet till klarhet.

Saknar du finansbranschen?

–Jag är kvar i den. Många banker ser sig som techföretag och techföretag som finansbolag. Det är en teknik och kunddriven utveckling.

Ser du likheter mellan dagens fintechboom och dotcom-bubblan?

– Ja, det är ju extremt mycket pengar inpumpat i fintech och börjar man ta hem kapitalet får det effekter. Samtidigt finns inget bättre alternativ så länge marknaden fortsätter utvecklas och har hyfsad avkastning.

Många techbolag är också väldigt högt värderade. För att motivera det måste aktiemarknaden fortsätta upp. Men en sättning är på väg i närtid, tror Johansson.

– När aktiemarknaden gått upp åtta år i rad samtidigt som vi har stor skuldsättning finns en risk, men jag ser inga omedelbara hot.

Efterfrågan på finansrelaterade it-tjänster förblir stor i och med digitaliseringen. Under året införs också många nya EU-finansregler som kräver nya it-plattformar. Om bankerna inte agerar riskerar de bli produktleverantörer i framtiden och förlora kundrelationen till techjättar.

– De måste de specialisera sig i högre grad. Det går inte vila på gamla meriter och göra allt själv längre. Mindre, snabbare och mer kundorienterade bolag kan leverera smartare lösningar. Det som gällde igår gäller inte imorgon.

Bankkunderna vill ha smarta och personaliserade mobiltjänster, med exempelvis robotrådgiving som komplement. Samtidigt efterfrågas fortsatt personlig kontakt, så alla bankkontor kan inte läggas ner och ersättas med digitala verktyg.

Storbanker vill satsa på kundgränssnitt, enligt Johansson, men dras med stort ”teknikarv”. Stora investeringar i dyra och komplexa backofficesystem krävs. Compliance tar också mycket tid och pengar.

– Jag tycker det kastas oförtjänt mycket skit på storbankerna. Man får ha respekt för är att det är stora båtar att manövrera. Ändå sker mycket nu, men oklart om det är tillräckligt.

Banker tjänar samtidigt mycket pengar på bolån?

– Ja, det är jättebra att ha så stor högavkastande tjänst. Men det kan ändras. Signaler om höjda räntor är tydliga. Men generellt saknar fintechs konkurrenskraftiga bolåneerbjudanden och har därmed svårt att konkurrera på området. Det är istället duktiga på exempelvis betaltjänster.

Förlorar banker intäkter till techjättar i framtiden?

– Ja, marknaden växer ju på nya områden även om fintech-inkomsterna ännu inte är i närheten av vad storbankerna tjänar. Men de ökar ständigt och situationen kan ändras.

Det är lednings och styrelsens ansvar att vidta nödvändiga omställningsåtgärder, enligt Johansson.

– Det går inte vifta bort. Man måste förstå förändringar i kundbeteenden för att få impulser till förändring. Annars halkar du efter. Företag som tidigt investerat i digitalisering springer förbi dem som gått lugnare fram.