"Vi går mot en hård brexit"

Theresa May träffade igår EU:s ledare i Bryssel för att försöka få till stånd en omförhandling av skilsmässoavtalet – men utan några synbara tecken på framgång. I ett gemensamt uttalande sa Juncker och May att de haft robusta, konstruktiva samtal och att de ska träffas igen i slutet av februari, men tiden håller på att rinna ut. Förhandlingsläget mellan Storbritannien och EU verkar helt låst.

Under hela hösten och vintern har vi väntat på att Theresa May och brittiska regeringen skulle få klart en överenskommelse med EU om ett utträdesavtal och därefter få det godkänt av brittiska parlamentet. Men efter att Theresa May åkte på ett historiskt stort nederlag i omröstningen i underhuset i slutet av januari har osäkerheten blivit större och större för varje dag som går. Kommer hon verkligen få stöd av det djupt splittrade parlamentet?

De brittiska politikerna verkar helt tondöva och naiva inför effekterna av en hård Brexit. Redan nu ser vi konsekvenserna. Företag flyttar kontor och ställer in investeringar. Bilföretaget Nissan meddelade i söndags att de inte längre kommer bygga en fabrik i brittiska Sunderland. Brexit-konsekvenserna är mycket negativa för ekonomin. Den brittiska handeln med EU är gigantisk och enorma logistikproblem kommer uppstå vid brittiska gränspassager vid en hård Brexit. Det finns IT-system som kan lindra effekterna och hantera den enorma mängden tull- och momsdeklarationer, men den största osäkerheten är kanske de ännu okända konsekvenserna av Brexit.

Vid den kaosartade omröstningen om skilsmässoavtalet i underhuset var parlamentsledamöterna eniga om att de var emot Mays avtal, men vad de vill ha istället är de djupt, djupt splittrade om. Dagen därpå vann May med en knapp, men tydlig majoritet, misstroendeomröstningen mot henne.

Efter att ha sett den farsartade debatten inför omröstningen då May fick storstryk vågar EU:s ledare inte längre lita på att May kan få igenom ett omförhandlat avtal i underhuset. EU-ledarnas tålamod börjar ta slut eftersom Mays löften hittills inte infriats. Vi är inne på det som i retoriken kallas för ett sluttande plan, ”slippery slope”.

Mays budskap till EU är att om de bara öppnar upp avtalet och diskuterar en ny lösning på Nord-Irlandfrågan så kommer parlamentet att godkänna avtalet. Det är ett sluttande plan. May påstår att en viss händelse oundvikligen måste följa från en annan utan någon rationell argumentation eller påvisbar mekanism för det oundvikliga i händelsen i fråga. May kan inte ge EU-ledarna med trovärdighet några garantier för att hon får igenom avtalet även om de gör betydande eftergifter. Vad händer om hon får ett nej, kommer hon då tillbaka ännu en gång till Bryssel och be efter ännu fler eftergifter?

EU vill av den anledningen inte omförhandla avtalet, utan ordförande Juncker erbjöd igår istället May att lägga till ett förtydligande i den politiska deklarationen om den framtida relationen. EU vill skynda på förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal. Detta för att tydliggöra att EU inte önskar att man ska behöva använda sig av den nödlösning som förhandlats fram för att hålla gränsen mellan Irland och Nordirland öppen, det som kallas backstop på Brexitspråk.

Hundratusenkronorsfrågan är om det räcker för britterna eller om landet kraschar ur EU utan avtal.

Det talas också om att skjuta upp utträdet för att ge mer tid, men vilka garantier kan May ge EU27 att det kommer lösa hennes problem i parlamentet? Det brittiska parlamentet har hittills visat att de bara kan enas om vad de är emot, men inte om lösningar.

Denna brist på tillit leder fram till slutsatsen att EU inte kommer att göra några större eftergifter.

Theresa May är angelägen om att leverera den Brexit som hon lovat. Hon har sagt att hon hellre vill ha ingen överenskommelse än en dålig överenskommelse.

Det innebär att vi går mot det som kallas en hård Brexit den 29 mars.

Det svåra är förstås att veta vad man ska förbereda sig inför. Men om det inte finns ett avtal på plats så blir det tullar och krav på tulldeklarationer vid import och export av varor till och från Storbritannien, gränskontroller vid brittiska gränsen.

Många har trott att Brexit inte blir av, men nu börjar de flesta inse vad som kan bli verklighet. Som företag kan man inte vänta, utan man måste agera skyndsamt och kraftfullt och inte vänta på att Brexit kanske blir av. Det är klokt att nu till exempel köpa in eller ändra i IT-system, se över avtalsvillkor, tullhantering, tulltillstånd, leverantörsvillkor, transportlösningar och lagersituationen.

Det är viktigt att vet att komma ihåg att varken EU eller den brittiska regeringen önskar ett kaotiskt utträde, men trots det ser vi väldigt få tecken på att det låsta läget kommer att lösas upp. Jag tror inte längre att det sista minuten går att komma överens. Parterna står för långt ifrån varandra. Tilliten mellan parterna finns inte längre där. Så min prognos är att med 80–90 procents säkerhet kommer vi gå mot en hård Brexit. Det är dags att förbereda sig på att britterna kraschar ut ur EU.

Rickard Ydrenäs
Brexit-expert, grundare av kommunikationsbyrån Ydrenas Communications, Brexitpodden och Tullpodden.