"Vi förändrar bankinfrastruktur i grunden"

Realtid.se har tidigare berättat om den snabbväxande tyska fintech-jätten Deposit Solutions som expanderar till Norden och Baltikum. Ilkka Ruotsila och Matti Lannetta – som båda har Nordea-bakgrund – ska leda regionsatsningarna.

Realtid.se fick en intervju med de båda regioncheferna en solig aprileftermiddag i Stockholm.

– Bolaget är delvis sprunget ur att EU införde insättningsgarantier på sparpengar. Men också ur att EU:s striktare krav på banklikviditet [efter förra finanskrisen, berättar Ilkka Ruotsila.

Deposit Solutions bygger också på affärsidén att vissa banker behöver mer finansiering och stärkt likviditet i form av ökad insättning på sparkonton över landsgränser.

Retailbanker förlorade mycket pengar under finanskrisen och Deposit Solutions fungerar som en överföringsmekanism mellan nischbanker, storbanker och bankkunder, säger Ilkka Ruotsila

Paypal-grundaren Peter Thiel är en av de största delägarna i bolaget som erbjuder en så kallad open banking-lösning för sparkonton. Bolagets största tyska samarbetspartner är Deutsche Bank.

Genom bolagets plattform kan storbanker till exempel erbjuda sina kunder sparkonton i exempelvis nischbanker och vice versa. För det betalar bankerna en förmånlig förmedlingsavgift och får tillgång till över 25 miljoner kontosparare.

Information delas i ett gränssnitt sömlöst mellan två eller flera parter. Storbankskunder kan sedan välja sparkonto ett sparkonto med bättre ränta i en mindre nischbank – utan att bli kund i nischbanken.

Deposit Solutions menar att det skapar ny finansiering för nischbanker och förbättrad service till befintliga storbankskunder som blir mindre benägna att byta bank.

– Vi vill ge fördelar till alla tre aktörer och bidra till en mer motståndskraftig finansbransch i Europa. Om bankerna vill nå kunder på nya marknader så behöver de etablera sig där, men med vår lösning slipper de det, menar Ilkka Ruotsila

Hur stor marknadsandel har ni i Europa i dag?
– Det finns totalt 10.000 miljarder euro insatta på europeiska bankkonton. Det är den enskilt största retail banking-kategorin i Europa. Vi har förmedlat 6 miljarder euro under de senaste två åren, så det är ännu en liten marknad, men med stor potential.

Så ni har inga tydliga konkurrenter i dag?
– Nej, ingen gör exakt det vi gör. Det finns liknande koncept, men de är mer B2C-nichade. På sparkontoområdet har det överlag var väldigt lite innovation sedan internetbanken lanserades för ungefär tjugo år sedan. Vi låter konsumenter kvarstå som kunder i sin ”hus”- eller ”hemmabank”, samtidigt som de kan nyttja ränteerbjudanden i andra banker, säger Ilkka Ruotsila.

Som Realtid.se berättat tidigare var Ilkka Ruotsila Nordenchef för banking- och finanstjänster på konsult- och it-bolaget Accenture. Han har även haft olika ledande positioner inom affärsutveckling på Nordea, samt varit konsult på McKinsey.

Matti Lannetta har utsetts till ”director” för Deposit Solutions Nordensatsning. Han kommer närmast från Nordea där han senast var CFO på avdelningen Corporate & Investment Banking och dessförinnan strategichef för avdelningen Corporate & Investment Banking.

Tillsammans ska de leda Norden-satsningn från ett nyöppnat Helsingforskontor. Målet är att teckna avtal med de svenska storbankerna – och erbjuda bolagets tjänster till svenska bankkunder.

– Vi vill ha närvaro på alla större europeiska marknader och gör det möjligt för alla banker i Europa att diversifiera sin finansieringsbas genom oss. Vi vill också ge nordiska sparare, i dagens lågräntemiljö, möjlighet till bättre räntor på sparkonton hos andra andra aktörer, säger Illkka Ruotsila.

Matti Lannetta menar att alla parter tjänar på koncepte. Spararna får bättre räntemöjligheter, medan bankerna kan behålla sina kunder och samtidigt öppna upp sina strukturer, i enlighet med EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som införs den 25 maj i Sverige och ersätter PUL i Sverige.

Lagen innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata som måste delas med fintech-startups om bankkunderna så önskar.

Behöver ni ansöka om licens om att ni uppfyller kraven för EU:s nya betaltjänstlag PSD2?
– Nej. Vi träffas inte av regleringen, för vi rör inte pengar och behöver inte veta vad kunderna har på sina konton. Vi initierar inte heller betalningar, utan hanterar bara finansiella flöden. Det är viktigt att skilja på det som händer kopplat till PSD2 som är ”front-end-orienterat”, och det vi gör gör som är mer ”backend-inriktat”, säger Illkka Ruotsila.

– Vår teknik förändrar bankinfrastruktur i grunden. Vi frånkopplar kopplingarna mellan bankerna och ”funding”-industrin. En bank som inte vill satsa på sitt eget sparkontosystem och vill slippa alla besvär som skapas genom att skaffa inlåning, kan outsourca det till oss, säger Matti Lannetta.

Finns det risk att er lösning sporrar storbankskunder att gå till nischspelare som generellt erbjuder bättre sparräntor?
– Tvärtom. Säg att du är Nordeakund som inte får ränta på ditt sparkonto, men däremot en halv procent på exempelvis Deutsche Bank eller någon mindre nischbanker, så väljer du antagligen det sistnämnda. Men Nordea kanske å sin sida erbjuda dig en bättre ränta med längre bindningstid, säger Matti Lannetta.

Storbanker har inte heller någon större intjäning från bankkonton i dag, enligt Ilkka Ruotsila. De vill inte heller ha för stora totalinsättningar på konton, då det medför ökade risker. Däremot är de måna om att deras kunder inte flyttar sin förmögenhetsförvaltning och sina bolån som de tjänar mest pengar på.

– Men de erbjuder gärna tredjepartsprodukter så att deras kunder blir mer benägna att stanna kvar, säger Ilkka Ruotsila.

Matti Lannetta medger att det dock kan medföra kundöverflyttningar mellan inhemska storbanker.

– Samtidigt går det inte stoppa utvecklingen. Det är mer riskfyllt att inte öppna upp sina system i dagens digitaliserade och globaliserade finansiella ekosystem.

Matti Lannetta pekar på Nordea som valt att erbjuda Apple Pay i Finland. Han är ”ganska säker på att banken offrar vissa intäkter” på det. Och att det medför en ”ganska betydande vinstdelning med Apple”.

– Men banken ser också en innovativ produkt som de vill vara tidiga med att implementera, för att positionera sig som innovationsledare och för att skapa kundfokuserade produkter. En annan aktör kanske kannibaliserar på dina produkter, men å andra sidan så behåller du troligen dina mest värdefulla kundstockar med innovativa tjänster.

Kommer banker ändå bli mer av infrastrukturleverantörer i framtiden?
– Både och. Yngre är snabba med att anamma nya tekniska lösningar, medan äldre, det vill säga de som är 55 år och uppåt, är mindre riskbenägna. De gillar produkter med till exempel insättningsgaranti och är mer lojala med storbanker. Så de kommer säkert förbli trogna storbankernas sparlösningar.

Illkka Ruotsila tror också på en mix. Han ser framför sig ett framtida ekosystem som kopplar samman olika segment.

– Vi får se många leverantörer som kommer in som lager emellan banker och kunder, kombinerat med renodlade infrastrukturleverantörer, till exempel it-bolag. Vi har redan sett det på telekommarknaden och inom e-handeln med stora spelare som till exempel Alibaba och Amazon, säger han.