”Vi bör följa vart pengarna går”

Dagens samhälle är ohållbart. Du ensam bär inte bördan och skulden för en potentiell ekologisk kollaps för att du flyger till Kanarieöarna eller använder plastbestick till lunchlådan. Det är mer komplext än så. Sanningen är att det i grund och botten är det ekonomiska systemet som är fel. Klimatförändringar innebär risker som inte är förenliga med en hållbar utveckling och inte heller prissatta i det finansiella systemet.

Läs intervju med Sasja Beslik här >>

I ekonomiska och politiska diskussioner i Sverige och globalt tas fortsatt ekonomisk tillväxt ofta som både given och självklar. Trots det finns det förvånansvärt få studier av hur den ekonomiska tillväxten kan utvecklas och hur den kan kombineras med de klimatförändringar vi står inför. Ofta gör man helt enkelt ett antagande om detta. Avtagande ekonomisk tillväxt innebär risker för ökade sociala klyftor och ökad arbetslöshet. Alla vet det, men ingen förmår, vill eller klarar av att skruva om systemet för att ändra på det.

Traditionellt, och inte minst i den rådande ekonomiska praktiken, betraktas kampen mot fattigdom, bristande jämställdhet i världen, tillgång till vatten och klimatförändringar som en kostnad; det kommer att kosta och det är någon eller några som kommer att betala. I den modellen finns ingen planet, naturresurser är oändliga eller klimatet är konstant. Marknaden fördelar resurserna och kompenserar för bristerna.

Den här modellen bygger på kalkylen att alla kostnader för föroreningar, förstörda vattentillgångar och sviktande och allt mer svårartade klimatförändringar överförs till oss som medborgare och betalas för via skattemedel. Medan vinsterna privatiseras, beskattas där detta är möjligt, förhoppningsvis återinvesteras och skapar nya cykler av ekonomisk tillväxt. Allt detta i ett globalt ekonomiskt system som inte längre kontrolleras av de nationellt valda politikerna.

Ingen annan bransch i världen än finanssektorn återspeglar i sin konstruktion och i sitt uppdrag jakten på det eviga ekonomiska paradiset. Ingen annan sektor i världen är mer global i alla sina beståndsdelar än den finansiella. Samtidigt som finanssektorn har blivit själva sinnebilden för girighet och kortsiktighet, är den gravt underskattad för sina möjligheter att uppnå de globala hållbarhetsmålen och stoppa klimatförändringar, för att därmed skapa en mer balanserad och hållbar värld. När finansiella analyser, policybeslut och incitament är kortsiktiga faller långsiktiga faktorer bort, som konsekvenserna av klimatförändringar och det drabbar dig mycket mer än du kan tänka dig.

Både i Sverige och globalt finns det många hindrande strukturer för en omställning till ett hållbart samhälle. Det handlar om förväntningar, men också om en brist på långsiktighet när det gäller målen för hållbar utveckling både på företagsnivå och inom den offentliga sektorn. Man planerar och förväntar sig i stor utsträckning ett samhälle som bygger på fortsatt expansion av infrastruktur, transporter och konsumtion och som i stor utsträckning är en fortsättning på dagens ohållbara samhälle. Vi behöver mer diskussion och forskning på alla nivåer om hur bilderna för hållbara framtider ser ut. Vi behöver visioner som enar oss.

Vi kan inte bara helt förlita oss på att nationella politiker ska vara drivande i de förändringar som krävs. Vi kan inte förlita oss på att media, som uppmärksammar Melodifestivalen tre gånger oftare än klimatförändringar, ska bidra till de beteendeförändringar som krävs för att lösa vår tids största utmaning. Vi kan inte rulla tummarna och vänta tills företagen själva tar de initiativ som krävs, och ställer om sina affärsmodeller. Vi bör följa vart pengarna går och styra om våra pensioner, vårt sparkapital, till de företag som ligger i framkant när det kommer till hållbar innovation, tillverkar och marknadsför cirkulära produkter, eller på andra sätt bidrar till lösningar på klimatproblemen. Som exempel visar vi i boken Guld och gröna skogar – investera klimatsmart och bli rik att om svenskarnas pensionssparande skulle läggas om till hållbara fonder, skulle koldioxidavtrycket minska med sju ton per år.

Först om en sådan omläggning görs kan vi förvänta oss en förändring som bidrar till att systemet ställer om. Ett system som tar hänsyn till negativa, yttre kostnader, där de prissätts korrekt, och där hållbarhet premieras.

Bortom alla ”ismer” som genom sina narrativ präglat den ekonomiska diskursen sedan 1600-talet finns människan som längtar efter sammanhang, balans, bekräftelse och utveckling tillsammans med andra. Vi behöver visioner som enar oss och ny berättelse om vår plats i framtiden.

Sasja Beslik
Chef för hållbara finanser på Nordea
Karim Sayyad
Senior analytiker inom hållbara finanser

OmslagGuld_och_grona_skogar_hog.jpg

Skribenterna är aktuella som
författare till boken
Guld- och gröna skogar –
investera klimatsmart och
bli rik (Ekerlids Förlag).